En led är den del av kroppen där två eller flera ben möts och förbinds med varandra. Beroende på vilken typ av led det rör sig om kan benen antingen röra sig fritt, endast något begränsat, eller inte alls. Armbågar och knän räknas till två av de mest komplexa lederna i människokroppen.
Kroppen har tre huvudtyper av leder: fibrösa, broskiga och synoviala leder.
Fibrösa leder tillåter ingen rörelse alls. De återfinns bland annat i ryggraden, där den ansluter till skallen och bäckenet. Broskiga leder uppstår där ben förbinds med varandra via brosk. Detta brosk ger något större rörelsemöjligheter än de fibrösa lederna – revbenen är ett typiskt exempel på broskiga leder.
Den tredje typen är de synoviala lederna, som ger störst rörelsefrihet. Synovialvätskan, som finns i säckar vid leden, smörjer benen och gör att de kan vridas och böjas mot varandra. Alla kroppens rörliga delar, inklusive knän och armbågar, utgörs av synoviala leder.
Armbågar och knän är inte så enkla som de kan verka. Knät består till exempel av ett samspel mellan fyra olika ben. Det är också en av de kroppsdelar som lättast skadas vid olyckor eller ansträngande aktivitet. Armbågsleden byggs upp av tre ben, och även om den inte är lika sårbar som knät är det klokt att skydda den från skador.
Knät är en typ av synovial led som tillåter stor rörelse. Mer specifikt är det en gångjärnsled. Denna ledtyp fungerar som ett gångjärn på en dörr och gör att benet kan böjas. Knäet är punkten där lårbenet (femur) möter skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula). Knäskålen (patella) är en liten benbit som ligger ovanpå denna fog och glider längs lårbenets undersida när benet böjs.
Precis som knät är armbågen en synovial led som klassificeras som en gångjärnstyp. Den gör att du kan sträcka ut armen rakt fram eller böja den inåt. Armbågsleden utgörs av mötet mellan tre ben: överarmsbenet (humerus), armbågsbenet (ulna) och strålbenet (radius). Överarmsbenet bygger upp överarmen, medan armbågsbenet och strålbenet tillsammans bildar underarmen.
Armbågen innehåller dock mer än bara själva gångjärnsleden där överarmsbenet och armbågsbenet möts. En led mellan strålbenet och överarmsbenet möjliggör underarmens rörelser, och en pivottled där strålbenet möter armbågsbenet gör att dessa två ben kan vridas något runt varandra. Det är tack vare denna pivottled som du kan vrida på handen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online