När kroppen angrips av ett virus blir man oftast sjuk under en begränsad period, varefter immunförsvaret bekämpar viruset och symtomen försvinner. Vissa virus kan dock orsaka ledinflammation – både i armbågsleden och i andra leder. I värsta fall kan leden ta permanent skada.
Viral artrit kan utvecklas efter infektion med flera olika virus, bland annat parvovirus B-19. Det är ett mycket vanligt virus och mer än hälften av alla vuxna har smittats någon gång under livet. Viruset orsakar sjukdomen femte sjukan (erytema infectiosum), som ger utslag i ansiktet och på kroppen och som oftast förekommer i barndomen. Cirka 15 procent av barnen med femte sjukan får ledsmärta, men den brukar gå över snabbt.
Vuxna som insjuknar i femte sjukan kan också få ömma leder. Oftast drabbas handleder, fötter, knän, vrister och fotleder på båda sidor om kroppen. Ledinflammationen och smärtan avtar normalt inom några veckor, men det finns fall där besvären har varat i upp till tio år.
Hepatit B är ett annat virus som kan ge allvarlig leverinflammation samt artrit med plötslig debut. Ledbesvären kan drabba många leder på båda sidor om kroppen – armbågar, axlar, handleder, fotleder och andra stora leder. Smärtan börjar vanligtvis innan gulsoten, det vill säga gulningen av huden, bryter ut och kan pågå i flera veckor. Har man en kronisk hepatitinfektion kommer ledsmärtan och går i perioder.
Hiv, viruset som orsakar aids, kopplas till flera olika former av artrit. En person med hiv kan få influensaliknande symtom och ledsmärta. Cirka 10 procent av alla med hiv får kraftig ledsmärta som framför allt drabbar armbågar, axlar och knän.
Röda hund kan orsaka ledsmärta hos vuxna. Sjukdomen är mycket smittsam men samtidigt oftast mild. Först visas utslag, och inom en vecka därefter uppträder ledsmärta. Lederna blir inte inflammerade utan snarare stela. Armbågar, handleder, fotleder, händer och knän är de leder som oftast drabbas. Smärtan bör avta inom ett par veckor, men den kan i vissa fall bestå i flera år.
Enligt Mayo Clinic uppstår septisk artrit när en infektion sprids via blodbanan till en led. Ledhinnan, som klär lederna, har mycket litet skydd mot infektion. Når bakterierna ledhinnan kan de förstöra brosket. Bakterierna orsakar också en ledinflammation som minskar blodflödet till leden och höjer trycket inuti den, vilket skadar leden och ger upphov till smärta. Viral artrit ger däremot inte lika omfattande ledskador som septisk artrit. Reaktiv artrit orsakar ledsmärta på grund av en infektion på någon annan plats i kroppen, medan själva leden inte är infekterad.
Viral artrit brukar inte vara i mer än kort tid. Läkaren kan rekommendera receptfria värktabletter, exempelvis paracetamol, eller antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) som ibuprofen eller aspirin. Att lägga varma eller kalla omslag på de ömma lederna kan också hjälpa till att dämpa smärtan. Kontakta läkare om ledsmärtan är kraftig eller varar längre än några veckor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online