Svår astma kan snabbt bli livshotande, eftersom tillståndet kan försämras hastigt och ibland utan tydlig förvarning. På en läkarmottagning kan man ofta ge kortverkande luftrörsvidgande läkemedel och syrgas, men vid allvarlig astma krävs observation och kontinuerlig övervakning, vanligtvis på sjukhusets akutmottagning.
En inledande bedömning på akutmottagningen hjälper läkaren att styra den fortsatta vården. Genom en funktionsbedömning avgörs hur bra patienten andas, bland annat med hjälp av toppflödesmätning och mätning av syresättningen i blodet. Anamnesen ger information om debut, orsak och svårighetsgrad samt hur tidigare försämringar har artat sig och vilka läkemedel patienten använder idag. Den fysiska undersökningen identifierar eventuella komplikationer och utesluter luftvägsobstruktion, medan laboratorieprover kan påvisa samtidiga sjukdomar eller tecken på giftverkan.
Den akuta behandlingen av en astmaförsämring består i första hand av syrgas och kortverkande beta-2-stimulerare, som inhaleras via munstycke eller förmask. Vanligtvis ges tre behandlingstillfällen med 20–30 minuters mellanrum. Vid måttliga till svåra eller långdragna försämringar kompletteras behandlingen med kortikosteroider (kortison), oftast i tablettform. Kortisonet dämpar inflammationen i luftvägarna och skyddar mot återfall under de närmaste dagarna.
Inom akut astmavård används normalt inte metylxantiner, aggressiv vätskebehandling, fysioterapi mot bröstkorgen, slemslösande preparat eller lugnande medel. Sådana åtgärder kan initialt verka rimliga, men de riskerar istället att förvärra symptomen eller ger ingen ytterligare nytta jämfört med standardbehandlingen som består av syrgas, betaagonister och kortikosteroider. Antibiotika ges endast när det finns konkreta tecken på bakteriell infektion, exempelvis bihåleinflammation eller lunginflammation.
Efter den inledande behandlingen gör läkaren en ny bedömning av ditt tillstånd genom att mäta toppflöde, syresättning och symtombild. Resultaten avgör hur ofta och vilken typ av uppföljande behandling som sedan behövs.
Efter en period av behandling och återkommande bedömningar fattar läkaren beslut om patienten kan skrivas ut hem eller behöver vårdas kvar på sjukhus. Beslutet grundas på symptomens varaktighet och svårighetsgrad, hur patienten svarat på behandlingen samt tillgången till medicinsk vård hemma. Vid hemgång brukar patienten dessutom få skriftliga instruktioner om medicinering och tydliga råd om när sjukvården bör kontaktas på nytt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online