Vad händer i kroppen när du får kikhosta?

Kikhosta, som även kallas pertussis, är en mycket smittsam bakteriell infektion som drabbar lungor och luftvägar. Sjukdomen kännetecknas av svåra hostattacker som kan göra det svårt att andas och som kan pågå i flera veckor. Kikhostan är särskilt farlig för spädbarn och små barn, men kan drabba personer i alla åldrar.

Kikhostans tre sjukdomsstadier

Symtomen vid kikhosta utvecklas vanligtvis i tre distinkta faser:

1. Det katarrala stadiet

Detta första stadium varar i cirka 1–2 veckor och liknar i början en vanlig förkylning. Typiska symtom är:

• Rinnande näsa
• Nyser
• Lindrig hosta
• Feber
• Trötthet
• Nedsatt aptit

I detta skede är sjukdomen som mest smittsam, samtidigt som den lätt förväxlas med en vanlig förkylning.

2. Anfalsstadiet

Det andra stadiet varar i ungefär 2–4 veckor och domineras av intensiva hostattacker. Attackerna kan komma flera gånger per dag och vara så kraftiga att de leder till kräkningar, andningssvårigheter och utmattning. Efter en hostattack följer ofta ett karakteristiskt pipigt eller "kikande" inandningsljud – därav namnet kikhosta.

3. Tillfrisknandestadiet

Det sista stadiet kan pågå i flera veckor eller till och med månader. Hostattackerna blir gradvis lindrigare och mer sällsynta. Det är dock viktigt att komma ihåg att man fortfarande kan vara smittsam under en del av denna period.

Möjliga komplikationer

Kikhosta kan leda till flera allvarliga komplikationer, särskilt hos små barn:

• Lunginflammation: Infektionen kan sprida sig i lungorna och orsaka lunginflammation (pneumoni).
• Hjärnpåverkan (encefalopati): Kraftiga hostattacker kan i ovanliga fall leda till syrebrist och hjärnskador.
• Andningssvikt: Svår kikhosta kan orsaka andningssvikt, vilket i värsta fall kan vara livshotande.
• Dödsfall: Sjukdomen kan vara dödlig, framför allt hos spädbarn under sex månader.

Behandling av kikhosta

Det finns ingen specifik bot mot kikhosta, men behandling kan lindra symtomen, förkorta sjukdomsförloppet och förebygga komplikationer. Behandlingsalternativ inkluderar:

• Antibiotika: Dödar bakterien som orsakar sjukdomen och minskar smittsamheten, särskilt om behandlingen startas tidigt.
• Vila och vätska: Kroppen behöver tid att återhämta sig, särskilt efter kraftiga hostattacker.
• Syrgasbehandling: Kan behövas för patienter med andningssvårigheter.
• Sjukhusvård: Spädbarn och personer med svår kikhosta kan behöva övervakas och behandlas på sjukhus.

Förebygg kikhosta genom vaccination

Det mest effektiva skyddet mot kikhosta är vaccination. Vaccinet ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige och ges som en del av kombinationsvaccin som även skyddar mot difteri, stelkramp, polio och andra sjukdomar. Gravida rekommenderas dessutom att vaccinera sig under graviditetens andra hälft för att överföra antikroppar till sitt barn.

Utöver vaccination kan du minska risken för smitta genom att:

• Undvika nära kontakt med personer som har kikhosta
• Tvätta händerna ofta med tvål och vatten
• Hälla för munnen med armbågen när du hostar eller nyser
• Stanna hemma från arbete, förskola eller skola när du är sjuk

Om du misstänker att du eller ditt barn har kikhosta, kontakta vården för rådgivning och eventuell provtagning. Tidig diagnos gör både behandlingen och smittskyddet effektivare.