Kraniosakral terapi (KST) används som en komplementär behandlingsmetod vid autism med målet att lindra stress och spänningar i centrala nervsystemet. Terapeuten arbetar med mjuka, försiktiga beröringar för att frigöra områden i kroppen där cerebrospinalvätskan (ryggmärgsvätskan) anses vara blockerad. Behandlingen kan användas på egen hand eller tillsammans med andra kompletterande metoder, och ska alltid utföras av en utbildad och legitimerad behandlare.
Här går vi igenom hur kraniosakral terapi används vid autism, vad du kan förvänta dig av en behandling och hur den kan kombineras med andra stödjande insatser.
Uppsök en terapeut med specifik utbildning i kraniosakral terapi, till exempel en kiropraktor, osteopat eller fysioterapeut. Behandlaren applicerar ett mycket lätt tryck för att skapa balans i cerebrospinalvätskans flöde genom hela kroppen. Många beskriver detta som en lugnande effekt som kan minska symtom vid autism, exempelvis aggressivt eller självskadeande beteende. Kraniosakral terapi används även vid Aspergers syndrom och inom det autismspektrum som tidigare kallades genomsnittlig utvecklingsstörning (PDD).
Räkna med att en behandling tar ungefär en timme. Under sessionen rör terapeuten varsamt vid olika delar av kroppen, bland annat nacke, fötter, käkar och korsbenet (svanskotan). Barnet ligger vanligtvis fullt klätt på en behandelsbänk, och de flesta upplever behandlingen som avslappnande.
Kraniosakral terapi kan inte bota autism. Vissa föräldrar rapporterar dock att deras barn verkar mer avslappnat efter behandling, har lättare för ögonkontakt samt visar förbättrad impulskontroll, koncentrationsförmåga, kommunikation och socialt samspel. Många tror också att terapin kan stärka immunförsvaret i allmänhet.
Det är viktigt att veta att det vetenskapliga stödet för kraniosakral terapi vid autism är begränsat, och resultaten är mest baserade på enskilda erfarenheter. Använd därför alltid terapin som ett komplement till – aldrig som ersättning för – etablerad behandling och insatser, och diskutera gärna med barnets vårdteam innan du börjar.
Många föräldrar väljer att ta bort jäst, gluten och mjölkprodukter ur barnets kost. Teorin bygger på att autism skulle kunna kopplas till livsmedelsallergier samt till föroreningar och överskott av tungmetaller i kroppen, exempelvis kvicksilver. Svampdödande mediciner, kostomläggning och avgiftning av tungmetaller sägs kunna stärka immunförsvaret och förbättra den allmänna hälsan. Rådfråga alltid läkare eller dietist innan större kostomläggningar görs, särskilt hos barn.
Ge ditt barn en lugn massage i cirka 15 minuter varje kväll. Studier tyder på att massage hjälper barn med autism att sova bättre och förbättrar koncentrationen. Barn som får regelbunden massage uppvisar även färre beteendeproblem och ett bättre socialt samspel.
Musik har ofta en lugnande effekt på barn med autism och kan stimulera språkutvecklingen. Vissa barn kan till och med sjunga innan de börjar tala. Musikterapi uppmuntrar dessutom till social interaktion och deltagande i grupp, vilket gör den till ett värdefullt komplement till andra behandlingar.
Låt barnet delta i träningsprogram som övervakas av fysioterapeut eller sjukgymnast. Träningen syftar till att bygga upp styrka samt förbättra hållning, balans och motoriska färdigheter – områden där många barn inom autismspektrumet har utmaningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online