Meniskerna på insidan och utsidan av knäleden ger viktig dämpning, och när de skadas kan det orsaka betydande smärta. Ofta bidrar flera faktorer till att en sårbarhet byggs upp, vilket så småningom yttrar sig som en bristning. Genom att förstå vad som kan orsaka en meniskskada kan du undvika det besvär som annars kan hindra dig från att springa – eller till och med gå ordentligt – om skadan blir helt genomgående. Samma kunskap hjälper dig också att förhindra att skadan återkommer.
Vid slutet av lårbenet (femur) samt ovanpå skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula) finns broskmaterial. Detta material sitter på både insidan och utsidan av knäleden. När knät används fungerar meniskbrosket som en stötdämpare, så att benändarna inte kolliderar med varandra eller gnuggas mot varandra. Meniskbrosk finns i båda knäna, och i yngre år märker de flesta människor inga problem alls med sina knän. Med åldern kan dock meniskmaterialet slitas ned och bli skört.
När vi blir äldre börjar kroppen utveckla sårbarheter. Kroppens delar fungerar fortfarande, men de försvagas och blir mer benägna att skadas – knämeniskerna är inget undantag. Brosket i hela kroppen blir tunnare med tiden. När detta tunna material blir för svagt kan det skadas eller rivas sönder av benen i knäleden vid kraftigt vridmoment, vridningar eller stötbelastning.
Det du stoppar i dig, särskilt vätskor, har stor inverkan på knänas skick över tid. Om du inte dricker tillräckligt med vatten och andra vätskor minskar mängden fukt och smörjning i knäområdet. När kroppen torkar ut kan knäleden försvagas och utsätta meniskbrosket för skador. Otillräckligt intag av mejeriprodukter kan också bidra till ett försvagat tillstånd. I takt med att knäbenen försvagas saktar deras förmåga att producera nytt brosk in avsevärt. Ännu en sårbarhet växer fram som kan leda till stöt- och strukturskador.
Fysisk aktivitet kan både ge styrkefördelar och vara en orsak till skada. För personer som tränar regelbundet är meniskens kondition oftast bättre än hos en genomsnittsperson. Hos elitidrottare kan dock även brosket slitas ner, ungefär som däcken på en bil. Med tiden utsätts det för så mycket påfrestning att den dämpande effekten försvinner. När du för första gången känner smärta i knät vid löpning eller vridning är det dags att stanna av. Fortsatt belastning leder sannolikt till en mycket allvarligare skada och en bristning. Knät behöver återuppbyggas utan stötbelastning. Utför alternativa övningar tills knäet har läkt.
En annan vanlig orsak till meniskskador i knät är en plötslig återgång till träning efter flera års inaktivitet. Kroppen är då inte förberedd på att hantera stressen och belastningen av upprepade stötar, särskilt hos en person med övervikt. Resultatet blir ofta att knäet sviker vid de plötsliga, nya krav på belastning och vridning som det inte mött på länge. När du börjar träna igen, håll dig till skonsamma, lågintensiva övningar och redskap under de första tre till sex månaderna, tills kroppen hunnit byggas upp tillräckligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online