
```html Lårbenet är kroppens största och starkaste ben. En fraktur på lårbenet orsakar ofta en betydande blodförlust – dels på grund av bens rikliga blodförsörjning, dels på grund av de skador som benändarna kan vålla i omgivande vävnader. Det är därför avgörande att behandling sätts in snabbt för att begränsa skadan.
Hare-traktionsskenan utvecklades av Glenn Hare på 1960-talet och har sedan dess använts i stor utsträckning inom akutsjukvården som standardbehandling vid slutna lårbensfrakturer. Det krävs två räddningspersoner för att applicera skenan, men den ger patienten snabb lindring.
Ta bort all klädsel från den skadade extremiteten. Det är viktigt att kunna se det skadade området för att säkerställa att traktionsskenan placeras korrekt.
Inspektera det skadade området. Leta efter tydliga tecken på fraktur, exempelvis en svullen eller förstorad extremitet, onormal rörlighet i benet eller en förkortning av den skadade extremiteten. Kontrollera även övriga delar av benet. Eftersom skenan lägger traktionstryck på benet utgör andra skador på samma ben en kontraindikation för användning av Hare-skenan.
Kontrollera pulsen i det skadade benet genom att lägga två fingrar på knävecksartären (artéria poplitea) bakom knät. Kontrollera också pulsen på fotryggen (artéria dorsalis pedis), mellan första och andra tånge. Jämför pulsarna på båda ställena. En svag puls tyder på kärlskada. Det är viktigt att ha ett grundvärde för pulsen – så att du senare kan avgöra om situationen har förbättrats eller försämrats – efter att skenan placerats.
Bedöm motorik och känsel i det skadade benet. Be personen vifta med tårna. Förmågan att röra tårna tyder på att motoriken är intakt. Dra handen längs benet och fråga om personen känner någon domning, stickningar eller känselbortfall. Sådana symtom kan tyda på nervskada.
Håll skenan mot den oskadade extremiteten för att mäta rätt längd. Lossa låsskruvarna genom att vrida dem åt vänster, tills skenan kan glida fritt upp och ner. Justera skenan så att den övre sittbenskudden hamnar strax ovanför lårbenhuvudet, i nivå med nedre delen av rumpan. Skenans undre del ska sticka ut cirka 20–30 cm (8–12 tum) bortom hälen.
Lås skenan i position genom att vrida skruvarna ordentligt åt höger. Placera sedan skenan bredvid det skadade benet.
Dra upp alla fästremmar och placera varje ände utanför skenan. Ordna remmarna så att två sitter ovanför knät och två under knät. Den översta remmen ska ligga högt upp på låret, ovanför frakturen. Den andra remmen ska ligga ovanför knät men under frakturstället – kontrollera att ingen rem hamnar direkt över frakturen. Den tredje remmen ska placeras strax under knät och den fjärde längst ner på benet, nära ankeln.
Be den andra räddningspersonen ta över manuell traktion genom att hålla ena handen under hälen på den skadade foten och den andra handen ovanpå foten. Benet ska försiktigt men bestämt dras bakåt tills det återfår sin normala anatomiska position. Den manuella traktionen måste bibehållas tills hela skeningen är klar.
För upp ankelledsremmen under hälen på det skadade benet tills remmens kant ligger jämnt med stoppningens nedre kant. Den stoppade delen av remmen ska vila mot huden. Korsa remmarna över fotryggen och dra ändarna nedåt så att de samlas i mitten under foten. Arbeta varsamt runt den räddningsperson som håller den manuella traktionen.
Placera skenan under benet. Skenans övre kudde ska ligga strax under patientens rumpa. Sänk därefter ner benet i skenan.
Fäst remmarna uppifrån och nedåt, mot foten. Kontrollera pulsen på fotryggen, precis som i steg 3. På så sätt ser du till att remmarna inte spännts åt så hårt att cirkulationen hindras.
Häng fast de tre D-ringarna i ankelledsfästet på S-ringarna som sitter på traktionsmekanismen längst ner på skenan. Vrid traktionsratten längst ner på skenan tills skenan ger lika mycket traktion som den manuella. När skenan väl sitter på plats kan den manuella traktionen släppas.
Kontrollera återigen puls, motorik och känsel i det skadade benet. Kom ihåg att alltid stödja extremiteten när patienten flyttas.
Hare-traktionsskenan ska endast användas vid sluten lårbensfraktur, alltså när huden inte är genomborrad. Applicering bör alltid utföras av utbildad personal. Fortsätt att övervaka puls, känsel och motorik regelbundet under transporten, eftersom tryck från skenan annars kan skada nerver och blodkärl.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online