Rotatorcuffen är en grupp av fyra muskler som förbinder överarmen med skulderbladet och stabiliserar axelleden. Trots sin ringa storlek spelar den en avgörande roll för axelns rörlighet och styrka – och räknas samtidigt som en av kroppens mest skadeutsatta muskelgrupper.
De fyra musklerna är m. supraspinatus, m. infraspinatus, m. teres minor och m. subscapularis. Samtliga har sitt ursprung på skulderbladet och fäster i överarmsbenets (humerus) övre del.
Tre av musklerna – supraspinatus, infraspinatus och teres minor – ligger på skulderbladets baksida, precis under huden. Den fjärde, subscapularis, sitter däremot på skulderbladets framsida, mellan benet och revbenen.
Förutom att stabilisera axelleden används musklerna för att abducera (lyfta armen ut åt sidan) och rotera överarmen. Det är exakt dessa rörelser som aktiveras när en basebollkastare lyfter armen ut åt sidan, drar tillbaka handen och sedan kastar framåt med full kraft. Faktum är att basebollpitchers ofta skadar rotatorcuffen just på grund av den enorma belastning som uppstår under kaströrelsen.
Rotatorcuffen kan skadas vid styrketräning med vikter, särskilt vid tunga eller tekniskt felaktigt utförda övningar. Vanliga problem är inflammation i senorna, impingement samt i värsta fall en bristning (ruptur). Tidiga symtom är ofta smärta på axelns utsida, nedsatt kraft och besvär vid lyft över huvudhöjd.
För att stärka de fyra musklerna utan att riskera skador bör du använda lätta hantlar, cirka 1–2 kilo. Sidolyft och sidolyft med rotation är två effektiva övningar som aktiverar alla fyra musklerna i rotatorcuffen.
Kom ihåg: Upplever du smärta i rotatorcuffen ska du avstå från träning tills du låtit en läkare undersöka musklerna. Att träna vidare med en obehandlad skada kan förvärra problemet och förlänga återhämtningen betydligt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online