Människokroppen består av 206 ben som alla är uppbyggda av flera olika komponenter. Materialet i våra ben är levande och växer kontinuerligt – och oavsett var i kroppen ett ben finns består det nästan alltid av samma grundläggande delar.
Benhinnan är det yttersta membranet som skyddar benet. Här finns de blodkärl som försörjer benet med näring och hjälper det att växa. Även nerver löper genom benhinnan. Det yttre lagret består främst av kollagen, medan det inre lagret innehåller osteoblaster – celler som bildar ny benvävnad. Det inre lagret är mest utvecklat hos foster och barn, vars ben växer snabbt.
Kompakt ben är den del av skelettet som de flesta tänker på när de ser ett mänskligt skelett. Det är slätt och hårt och utgör 75–80 procent av kroppens totala benvävnad. Kompakt ben ger kroppen stadga och stöd. Det består av osteocyter, mogna benceller, som omger kanaler som löper genom benet. Dessa kanaler är fyllda med blodkärl som närsyrar benet samt med nerver.
Inuti det kompakta benet finns trabekulärt ben, även kallat svampben. Det är en svampig vävnad som är stark men inte lika hård som det kompakta benet. Trabekulärt ben utgör de återstående 20–25 procenten av kroppens benvävnad och fungerar som en lättviktsstödjande struktur för det kompakta benet. Långa ben, som lårbenet, samt ryggraden innehåller mest trabekulärt ben.
Benmärgen finns längst in i benet och skyddas av det svampiga trabekulära benet, som bildar en barriär mellan märgen och det kompakta benet. Benmärg är alls inte hårt eller benliknande – den har istället en geléaktig konsistens. Röd benmärg bildar nya röda blodkroppar, och lårbenet och överarmsbenet innehåller största delen av kroppens röda benmärg. Gul benmärg består av lagrat fett. Hos personer med svår anemi kan den gula märgen omvandlas till röd benmärg när kroppen akut behöver producera fler röda blodkroppar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online