Käkledsbesvär (TMD) omfattar en grupp tillstånd som orsakar smärta i käkens leder och muskler. Enligt National Institute of Dental and Craniofacial Research lider så många som 10 miljoner människor i USA av någon form av käkrelaterad störning. Den exakta orsaken till tillståndet är fortfarande okänd, men vissa läkemedel, bland annat prednison och andra smärtstillande preparat, kan vara effektiva behandlingsalternativ.
TMJ står för de temporomandibulära lederna – alltså käklederna – som förbinder underkäksbenet med skallen på vardera sidan av huvudet. Dessa leder gör det möjligt att tala, äta och visa ansiktsuttryck, och de hör till kroppens mest belastade leder. Käkledsbesvär uppstår när en eller båda lederna börjar fungera sämre. Vanliga symtom är stelhet i käken, återkommande öronsmärta, huvudvärk samt ett knäppande eller klickande ljud när käken öppnas och stängs. Smärtan kan röra både muskler och leder och uppträda antingen som stickande smärta eller som en dov, ihållande värk.
Prednison är ett syntetiskt kortikosteroidläkemedel som används för att behandla tillstånd där inflammation förekommer. Läkemedlet bygger på kortisol, ett naturligt hormon som utsöndras av binjurarna. Den antiinflammatoriska effekten bidrar till att minska de smärtsymtom som är förknippade med käkledsbesvär. För att kroppen ska kunna utnyttja prednison måste det först bearbetas i levern och omvandlas till prednisolon. Beroende på besvärens svårighetsgrad kan prednison förskrivas tillsammans med andra läkemedel, exempelvis smärtstillande medel eller muskelavslappnande preparat.
Obehandlade käkledsbesvär kan med tiden utvecklas till faktisk ledskada i käken, vilket gör vardagliga sysslor som att äta till en mycket plågsam upplevelse. Ledskador uppstår när de benstrukturer som formar leden börjar brytas ned, och en inflammation som kvarstår under lång tid kan påskynda nedbrytningsprocessen. Prednison efterliknar kortisolets effekter genom att dämpa inflammationen i käklederna. Trycket på lederna minskar därigenom och smärtsymtomen avtar. Prednison ordineras oftast vid behov, efter att det hunnit verka i kroppen. Startdosen ligger vanligtvis mellan 5 och 60 mg per dag beroende på hur svåra symtomen är. Det kan ta upp till en vecka innan läkemedlets fulla effekt känns.
Trots att prednison kan vara effektivt mot smärta och inflammation finns flera möjliga biverkningar kopplade till användningen, och dessa varierar från person till person. Kortsiktiga effekter kan vara huvudvärk, trötthet, sömnlöshet och eufori. Personer som använder prednison under längre perioder löper ökad risk att utveckla benskörhet (osteoporos), depression, Cushings syndrom och typ 2-diabetes. Det breda spektrumet av biverkningar beror på läkemedlets hormonliknande påverkan på kroppens olika processer.
Prednison ordineras vanligtvis som korttidsbehandling vid käkledsbesvär på grund av den höga risken för biverkningar. Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID), exempelvis ibuprofen och naproxen, kan förskrivas tillsammans med eller som alternativ till prednison för att lindra smärta. Vissa livsmedel, som grapefrukt samt produkter med högt innehåll av salt och kalium, kan försämra kroppens förmåga att ta upp prednison och kan behöva uteslutas ur kosten under behandlingen. Eftersom prednisons effektivitet är beroende av leverns förmåga att omvandla läkemedlet till en aktiv form kan personer med leverproblem uppleva begränsad effekt. Diskutera alltid dosering och behandlingsplan med din läkare innan du påbörjar eller avslutar behandling med prednison.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online