Fasettlederna förbinder de enskilda kotorna som tillsammans bygger upp ryggraden. Som kroppens mekaniska gångjärn utsätts en fasettled för samma risk att drabbas av artrit som alla andra leder i kroppen. Fasettledsartrit ger tydliga symtom som kan skiljas från besvär orsakade av nervskador.
Fasettlederna är benstrukturer som förbinder kotorna med varandra och gör att ryggraden kan fungera som en sammanhängande, rörlig pelare. Två fasettleder, placerade på ryggradens baksida, förbinder varje par av kotor. Precis som alla andra leder i kroppen möjliggör fasettleden rörelse, och dess yta är täckt av en speciell brosktyp som kallas led Brosk eller hyalinbrosk. Vid fasettledsartrit angrips detta led Brosk samt benet i själva ledstrukturen.
Många av de första symtomen på fasettledsartrit är akuta och kan bara uppträda några få gånger per år. I sjukdomens tidiga skede känner den drabbade oftast obehag när ryggen böjs bakåt, snarare än när den böjs framåt. Det är också vanligt att musklerna runt ryggraden blir stela och spända – ett tillstånd som ibland kallas "guarding", där kroppen instinktivt skyddar den ömma regionen genom att begränsa rörligheten.
Smärtan vid fasettledsartrit strålar normalt ut längs ryggraden, genom skinkorna och ner till baksidan av benet. Det är ovanligt att smärtan uppträder på framsidan av benet, och ännu ovanligare att den sprider sig till eller förbi knäet. Detta gör att läkaren kan skilja fasettledsartrit från exempelvis ett diskbråck eller andra problem som rör ryggmärgen. Tillstånd som innebär skadade eller klämda nerver ger i regel smärta som strålar förbi knäet och hela vägen ner till fotknölen.
Läkare klassificerar smärtan vid fasettledsartrit som ledsmärta, alltså mekanisk smärta. Den åtföljs inte av domningar eller stickningar, vilket är typiskt för nervbesvär, eftersom problemet sitter i ryggradens mekaniska led. Många personer med fasettledsartrit märker av värk och stelhet oftast efter sömn, vila eller efter att ha legat på rygg under en längre period.
Även om fasettledsartrit i sig inte ger nervsymtom kan tillståndet indirekt orsaka nervskador. Artrit stimulerar de celler som ansvarar för nybildning av benmaterial. Därför kan personer med fasettledsartrit även uppleva nervsymtom, eftersom de benutväxter (så kallade osteofyter) som artriten skapar trycker mot nerverna i och runt ryggraden. Utöver den mekaniska smärtan kan patienten därmed också få symtom på nervtryck, såsom domningar och skarp smärta som strålar ner i benet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online