
En bensporre, medicinskt kallad osteofyt, är en liten utväxt av extra ben som kroppen bildar längs sina benytor. Bensporrer kan uppstå var som helst i kroppen – i ryggen, hälen, knäna och även på fingrarna. På fingrarna uppträder de ofta i anslutning till lederna och kan ibland misstas för reumatiska knölar.
I många fall finns bensporrer kvar oupptäckta under lång tid, eftersom de ofta inte ger några besvär alls. På fingrarna är de dock lättare att upptäcka än på andra ställen i kroppen, eftersom huden där är tunnare och benet ligger närmare ytan.
En bensporre kan kännas som en liten, hård och fast knöl vid ett fingerled. Med tiden kan utväxten ge fingret ett deformerat eller förtjockat utseende, särskilt nära nagelbandet eller mitt på fingret. Läkaren kan oftast ställa diagnosen genom en enkel kroppsundersökning, men en röntgenundersökning bekräftar säkert förekomsten och storleken på sporrarna.
Den vanligaste orsaken till bensporrer i fingrarna är artros, en ledsjukdom där broscket i lederna successivt bryts ner. När kroppen försöker kompensera för den förlorade broskskydden bildas extra ben längs ledkanterna.
Bensporrer kan också uppstå naturligt med stigande ålder. Slitage, överbelastning, upprepade rörelser och tidigare skador – exempelvis en gammal fingerfraktur – ökar risken. Kroppen bygger då extra benmaterial där det ursprungliga slitits bort, som ett sätt att stabilisera och skydda leden.
Många med bensporrer i fingrarna har helt symptomfria besvär. När symtom väljer att visa sig är de vanligaste:
I ovanliga fall kan en bensporre lossna från benet och hamna i ledens innersta hinna, den så kallade synovialhinnan. Det fria benfragmentet kan då orsaka plötslig stelhet eller att leden helt enkelt "låser sig", vilket tillfälligt förhindrar rörelse. Detta kan vara smärtsamt och kräver ofta medicinsk bedömning.
Obehandlade bensporrer kan i vissa fall även irritera nerver och senor i fingret, vilket kan ge domningar, nedsatt känsla eller nedsatt greppstyrka.
Få personer upplever besvär av sina bensporrer, och behandling behövs därför oftast bara när livskvaliteten påverkas – till exempel av smärta eller funktionsnedsättning i vardagen.
Vanliga behandlingsalternativ inkluderar:
Kontakta vården om du får en hård knöl på ett finger som växer, om du har långvarig smärta, om leden låser sig eller om fingret blir stelt och svårt att röra. En tidig bedömning gör det lättare att lindra besvären och bevara fingerfunktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online