
Benutväxter (osteofyter) är benväxt som utvecklas längs benens kanter. De kan uppstå på ryggraden liksom på många andra ställen i kroppen. Själva utväxterna är i sig smärtfria, men de kan orsaka besvär genom att trycka mot nerver eller gnida mot andra ben. I vissa fall kan benutväxter i ryggraden leda till spinal stenos, det vill säga en förträngning av ryggmärgskanalen. När utväxterna bildas till följd av artros är risken större att de ger symtom. Vilken behandling som passar bäst avgörs av flera individuella faktorer.
Om dina benutväxter varken orsakar smärta eller begränsar rörligheten krävs ingen behandling alls. Uppstår däremot besvär är det viktigt att kontakta en läkare, som utreder ditt tillstånd och föreslår lämplig åtgärd. Den vanligaste behandlingen består av läkemedel och, i svårare fall, kirurgi.
Ger benutväxterna upphov till smärta kan receptfria NSAID-preparat (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), exempelvis iprofensbaserade produkter som Ipren, lindra både smärta och inflammation. Är smärtan mer intensiv kan läkaren förskriva starkare NSAID-preparat eller andra typer av smärtlindrande läkemedel.
Vid mycket kraftig smärta, exempelvis vid spinal stenos, kan kortisoninjektioner ge snabb lättnad. Injektionen verkar direkt på det inflammerade området och minskar både smärta och svullnad.
Om benutväxterna i ryggraden stör normal rörelse eller påverkar din vardag kan operation bli nödvändig. Målet med ingreppet är att avlägsna utväxterna, minska trycket mot ryggmärgen och nerverna samt skapa mer utrymme i ryggraden. Vilken typ av operation som utförs beror på hur ditt tillstånd ser ut.
Läkaren kan välja en öppen metod, där huden skärs upp för att exponera det drabbade området. Alternativet är en artroskopisk metod, som görs genom små snitt via vilka tunna kirurgiska instrument förs in. En liten kamera på instrumentet gör att kirurgen hela tiden kan se arbetsområdet, vilket innebär ett mindre ingrepp och oftast snabbare läkning.
Har dina benutväxter orsakat spinal stenos kan ytterligare behandlingsformer behövas för att lindra symtomen. Kosttillskottet glukosamin i kombination med kondroitinsulfat har visat god effekt mot artros i allmänhet, men det är ännu okänt om det hjälper vid artros i ryggraden. Diskutera alltid med din läkare innan du börjar ta sådana tillskott.
Träning tillsammans med en sjukgymnast eller fysioterapeut förbättrar styrka och rörlighet i ryggen. Ett stödjande ryggstöd eller korsett kan ge extra stabilitet, särskilt om du har svaga bukmuskler eller om flera delar av ryggraden är påverkade.
Ger dina benutväxter upphov till smärta kan följande egenvårdsåtgärder hjälpa dig att minska besvären:
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online