
Kalkavlagringar är områden i kroppen där kalciumsalter har ansamlats. Dessa avlagringar kan uppstå var som helst i kroppens skelett och mjuka vävnader. Vissa kalkavlagringar kräver medicinsk vård, medan andra återabsorberas naturligt av kroppen. Kalkavlagringar kallas även förkalkningar eller kalcinos. De exakta orsakerna bakom kalkavlagringar är ännu inte helt kända.
Kvinnor drabbas oftare av kalcinos än män. Framför allt löper kvinnor mellan 35 och 65 år större risk att utveckla kalkavlagringar. Kvinnor i denna åldersgrupp har dessutom en förhöjd risk för benskörhet (osteoporos).
Även om kalkavlagringar kan uppstå var som helst i kroppen är höfter, axlar, bäcken, vadmusklar och lår de vanligaste platserna. Särskilt axelns rotatorkuff är benägen för ansamlingar av kalcium. Kalkavlagringar i dessa områden kan kraftigt begränsa en persons rörelseförmåga.
Smärta är ofta ett stort problem för personer med kalkavlagringar. Avlagringsområden kan bli inflammerade, vilket gör att kalciumsalter läcker ut i den omgivande mjuka vävnaden. Kalkavlagringar kan också skada leder och senor i kroppen. De kan ibland orsaka smärta, svullnad och rodnad som lätt misstas för en infektion. Denna reaktion beror på kalciumansamlingen i kroppen. Antiinflammatoriska läkemedel ordineras ofta för att dämpa inflammationen.
Till en början är kalkavlagringar mjuka och har en konsistens som liknar tandkräm. Med tiden växer avlagringen sig större och torkar ut till en kritaaktig struktur.
Knölar som uppträder runt axlar, armbågar, skenben och fingrar kan vara ett tecken på förkalkning. Sådana knölar bör alltid undersökas av en läkare. Om knölarna inte syns med blotta ögat kan röntgenundersökning användas för att påvisa tecken på förkalkning.
Lägg gärna en ispåse på det område som blivit inflammerat på grund av förkalkningen. Begränsa rörelserna i det drabbade området – lägg exempelvis armen i en mitella eller vila benet upphöjt för att minska trycket. Fråga din läkare om kortisoninjektioner, vilka kan lindra smärtan som förkalkningen orsakar. Det finns även möjlighet att kirurgiskt ta bort kalkavlagringarna; de brukar sällan komma tillbaka efter borttagning. Diskutera alltid den bästa behandlingsmetoden med din läkare utifrån hur stark smärtan är.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online