Armseneinflammation (tendinit) är en inflammation i senorna i området kring armbågen eller axeln. Tillståndet ger ofta smärta och en brännande känsla i det drabbade området. Det finns flera olika former av armseneinflammation: lateral epikondylit (tennisarmbåge), medial epikondylit (golfarmbåge), bikipital tendinit (framsidan av skuldran), tricepstendinit samt rotatorkuffstendinit.
Behandlingen varierar beroende på hur allvarligt tillståndet är. De flesta kombinerar medicinsk behandling med fysioterapi, och i vissa fall krävs kirurgi.
Tendinit räknas i många sammanhang som ett erkänt tillstånd – i USA till exempel enligt Americans with Disabilities Act, lagen om personer med funktionsnedsättning. Drabbade arbetstagare kan därför ha rätt till arbetsskadecompensation eller sjukpenning och behöver vara borta från jobbet på grund av sin armseneinflammation. Detta gör behandlingen extra angelägen för både stora koncerner och mindre företag, vars mål är att få sina medarbetare snabbt tillbaka i arbete.
De flesta läkare rekommenderar först vila och isbehandling vid armseneinflammation. Is läggs vanligtvis mot det inflammerade området i omgångar om cirka 20 minuter. Läkarna rekommenderar dessutom att armen hålls högt belägen för att minska svullnaden. Vid smärta kan ibuprofen och andra antiinflammatoriska läkemedel lindra besvären. Vid svårare fall kan kortikosteroider (kortison) förskrivas. Skenor och stödbandage hjälper till att begränsa armens rörelser och främjar därmed läkningen.
Läkaren kan rekommendera särskilda övningar för patienten. Stretchövningar gör senor, muskler och leder i armbåge och axel rörligare. När svullnaden lagt sig kan lätt styrketräning införas som en del av rehabiliteringsprogrammet. Styrkeövningarna syftar till att bygga upp styrkan i både de drabbade och omgivande muskelgrupperna. Starkare övre ryggmuskler och trapeziusmuskler (vid vardera sidan av halsen) kan till exempel ge bättre stöd åt rotatorkuffen.
Legitimerade fysioterapeuter anlitas ofta för personer med arbetsrelaterad armseneinflammation. De vägleder patienten i grundläggande rörelser och hjälper sjukskrivna medarbetare att återgå till arbetet.
Det finns ingen fastställd tidsplan för behandling av armseneinflammation. Den som kombinerar is, antiinflammatoriska läkemedel och träning blir oftast frisk snabbare än den som väljer en mer passiv inställning. Rotatorkuffstendinit tar ofta längre tid att läka än andra former, eftersom den involverar fyra olika grupper av muskler och senor. Allvarligare fall tar dock generellt sett längre tid att läka, oavsett var i armen inflammationen sitter.
Man kan i stor utsträckning förebygga armseneinflammation genom att regelbundet stretcha armarnas leder och muskler samt bibehålla en god kosthållning. Många livsmedel, som grönsaker och frukt, har naturligt antiinflammatoriska egenskaper. Kosttillskott som glukosamin och kondroitin anses kunna förebygga besvär i muskulaturen. Magnesium verkar muskelavslappnande, och även C-vitamin har läkande effekter.
Konsultera alltid läkare om smärtan inte lindras efter några veckors egenbehandling, eller om besvären förvärras. En korrekt diagnos säkerställer att du får rätt behandling och undviker att tillståndet blir kroniskt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online