Lederna, även kallade artikulationer, är de punkter i kroppen där två ben möts. De utgör grunden för vår förmåga att röra oss, böja oss och utföra vardagliga rörelser. Anatomiskt delas lederna in i tre huvudkategorier: synartros, amfiartros och diartros.
Synartroser är leder som inte tillåter någon rörelse alls. I dessa leder ligger benen tätt intill varandra, åtskilda endast av fibrös bindväv. Ett klassiskt exempel är suturerna, de fogar som förbinder skallens ben.
Amfiartroser förbinder ben med hjälp av brosk – antingen hyalinbrosk eller fibrobrosk – och tillåter endast mycket begränsad rörelse. Intercostallederna mellan revbenen är ett typiskt exempel på denna ledtyp.
Största delen av kroppens leder är dock diartroser, det vill säga fritt rörliga leder. Dessa kan i sin tur delas in i sex olika typer, som alla har unika egenskaper och funktioner.
Höftleden och skulderleden är de mest uppenbara exemplen på kulleder. Av alla ledtyper ger kullederna störst rörelseomfång. I dessa leder passar den rundade änden av ett ben – själva "kulan" – in i en skålformad fördjupning hos ett annat ben. Detta gör det möjligt att rotera leden samt att böja den i fyra riktningar.
När ben med plana ytor glider mot varandra bildas glidleder. Dessa leder tillåter inte cirkulära rörelser, men kan ge viss vridrörelse. Exempel på glidleder finns i handlovens ben (carpalben) och fotrotsbenen (tarsalben) i händer och fötter.
Mellanhandens ben (metakarpalben), fotens benväv (metatarsalben) samt finger- och tåben (falanger) förbinder sig och bildar ellipsoida leder, ibland kallade kondyloidleder. Dessa leder uppstår när ett ovalformat ben ansluter till en elliptisk yta hos ett annat ben. De möjliggör böjning och sträckning, men ingen rotation.
Armbågsleden och knäleden är exempel på scharnierleder, som endast tillåter sträckning och böjning. I dessa leder passar ett ben med konvex, det vill säga utåt buktande, ände in i en konkav eller fördjupad del av ett annat ben – ungefär som ett gångjärn på en dörr.
Sadelleden är en ovanligt viktig ledtyp, eftersom det är just denna led som ger oss vår motsättliga tumme. Faktum är att tummen är den enda sadelleden i människokroppen. Leden bildas när berörda ben har både konvexa och konkava partier, vilket ger ett stort rörelseomfång och hög flexibilitet, inklusive rotationsförmåga.
Till sist bildas pivotleder när en rund yta på ett ben passar in i en ringform hos antingen en sena eller ett annat ben. Det bästa exemplet på en pivotled i kroppen är leden som förbinder atlas och axis, de två övre kotorna i ryggraden. Denna led möjliggör hela rörelseomfånget i huvud och nacke, som när vi vrider huvudet åt sidorna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online