Kan man ha extra ben i kroppen? Fakta om skelettet

Frågan om extra ben i kroppen dyker upp ofta, men sanningen är att det mänskliga skelettet har en förvånansvärt fast struktur. Hos en vuxen människa består skelettet av exakt 206 ben, och detta antal är detsamma för praktiskt taget alla friska vuxna.

Så fungerar skelettet

Skelettet är kroppens stomme. Det ger stöd åt musklerna, skyddar vitala organ som hjärnan, hjärtat och lungorna, samt lagrar mineraler och producerar blodceller i den röda benmärgen.

Begreppet "extra ben" är alltså inte riktigt korrekt ur medicinsk synvinkel. Kroppen har inte ben som bara ligger och skräpar utan syfte. Däremot finns det några intressanta undantag och variationer värda att känna till.

Från 300 ben till 206

Här kommer en överraskning: vi föds faktiskt med fler ben än vi har som vuxna. En nyfödd baby har cirka 270–300 ben, varav många består av brosk. Under uppväxten växer flera av dessa ben ihop till större enheter. Ett klassiskt exempel är kraniet, som börjar som separata plattor och senare fogas samman. Även korsbenet (sacrum), som ursprungligen består av fem kotor, smälter samman till ett enda ben under tonåren.

Vad är så kallade accessoriska ben?

Trots det fasta antalet 206 finns det personer som har så kallade accessoriska ben, även kallade övernumerära ben. Det är medföda variationer som förekommer hos en minoritet av befolkningen. Vanliga exempel inkluderar:

• Cervikalt revben – ett litet extra revben vid den sjunde halskotan, som förekommer hos ungefär 0,5–1 procent av alla människor.
• Lumbala revben – små revbensliknande utväxter vid ländryggens kotor.
• Sesamben – små ben inbäddade i senor, oftast i foten eller handen. Antalet varierar mellan individer.
• Fabella – ett litet ben bakom knät, ibland kallat "knäskålens lilla syskon".

Dessa variationer betraktas normalt inte som sjukdom, utan som naturliga anatomiska skillnader – precis som att vissa personer har olika tandantal eller ovanliga kärlmönster.

När blir extra ben ett problem?

I de flesta fall upptäcks accessoriska ben av ren slump på en röntgenbild, och de orsakar aldrig besvär. Men i vissa situationer kan de ge symtom:

• Ett cervikalt revben kan i sällsynta fall trycka på nerver eller blodkärl mot armen och orsaka så kallad tórakalt utloppssyndrom.
• Överflödiga sesamben i foten kan bli inflammerade och smärtsamma vid långvarig belastning.
• Ett extra ben nära en led kan ibland misstolkas som en fraktur på röntgen, vilket gör att läkaren behöver tolka bilden noggrant.

Om ett ben ger återkommande besvär kan behandlingen vara vila, fysioterapi eller i mycket sällsynta fall en kirurgisk borttagning.

Sammanfattning

Det finns inga "extra" ben som försvinner eller flyttar sig i kroppen. Det vuxna skelettet består av 206 ben, medan barn föds med fler som växer ihop under uppväxten. Vissa personer har dock medföda anatomiska variationer i form av accessoriska ben – oftast helt ofarliga, men i sällsynta fall något som behöver medicinsk uppföljning.