
Periodisk rörelsestörning i extremiteter (PLMD), även kallad nattlig myoklonus, innebär att repetitiva, ofrivilliga rörelser i armar och ben uppstår under sömnen. Enligt American Academy of Sleep Medicine drabbar tillståndet upp till 34 procent av alla personer över 60 år i USA, men det kan förekomma hos människor i alla åldrar. Behandlingen syftar framför allt till att minska de ofrivilliga rörelserna under natten.
PLMD uppstår oftast under det första sömnstadiet, innan du har somnat ordentligt. Under denna fas kan ben, höfter, fötter och knän rycka ofrivilligt. Vissa personer upplever även rörelser i armar och händer. Särskilt kraftiga rörelser kan väcka dig själv och störa sömnen för den du delar säng med – sängkamraten kan till och med råka ut för olyckshändelser beroende på hur våldsamma rörelserna är.
Rörelserna varar sällan längre än tio sekunder och kan komma i grupper. Det kan gå allt från 5 till 90 sekunder mellan varje rörelse.
PLMD förväxlas ofta med rastlösa bensyndrom (RLS). Skillnaden är att RLS uppstår när du är vaken och kännetecknas av ett starkt, nästan oemotståndligt behov av att röra på benen. Ofta åtföljs detta av en stickande eller brännande känsla i benen. Enligt American Sleep Association har cirka 80 procent av alla med RLS även PLMD, vilket gör att de två tillstånden ofta förekommer samtidigt.
Flera olika tillstånd kan öka risken att utveckla PLMD, bland annat:
Vissa läkemedel kan också utlösa PLMD, exempelvis litium, mediciner mot illamående och vissa antidepressiva. Även utsättning från barbiturater, antiepileptika eller lugnande medel som innehåller bensodiazepiner kan ge upphov till besvären.
Ofrivilliga rörelser som väcker dig flera gånger varje natt kan leda till kronisk sömnbrist – både för dig själv och för den du delar säng med. Långvarig trötthet kan i sin tur bidra till nedstämdhet, irritabilitet och sämre koncentrationsförmåga i vardagen.
Om du misstänker att du har PLMD kan din läkare be dig föra en sömndagbok under några veckor. Dagboken ger läkaren värdefull information om när dina symtom inträffar, hur länge de varar och vilka faktorer som eventuellt förvärrar problemet.
För att kunna ställa en säker diagnos krävs ofta en sömnundersökning, så kallad polysomnografi. Vid undersökningen fästs elektroder vid hakan, hårbotten och ögonen, samt monitorer på bröstet. Medan du sover registreras hjärnaktivitet, ögonrörelser, hjärt- och andningsfrekvens, hjärtrytm, blodtryck, syresättning och muskelaktivitet. En sömntekniker observerar dessutom din sömn och letar efter typiska tecken på PLMD.
Enkla livsstilsförändringar kan göra stor skillnad. Att minska sitt koffeinintag, särskilt på kvällen, lindrar ofta symtomen. Yoga och andra avslappningstekniker kan också hjälpa kroppen att slappna av inför natten.
Om besvären är svåra kan läkaren rekommendera medicinsk behandling. Antiepileptiska läkemedel, som normalt används mot epilepsi, kan dämpa de ofrivilliga rörelserna. Dopaminagonister – läkemedel som vanligen ordineras vid Parkinsons sjukdom – kan minska PLMD-symtomen genom att hämma den onormala nervaktiviteten i centrala nervsystemet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online