Tennisarmbåge och golfarmbåge är de två vanligaste formerna av armbågstendinit. Dessa tillstånd utvecklas gradvis över tid till följd av repetitiva rörelser som belastar och överanstränger senorna som fäster armens muskler vid armbågen.
Tennisarmbåge är ett kroniskt tillstånd som drabbar laterala epikondylen på armens utsida, oftast på grund av överdriven rotation. Golfarmbåge, som också är ett kroniskt tillstånd, påverkar insidan av armbågen nära underarmen, vid mediala epikondylen.
Båda tillstånden kan orsaka smärta och ömhet i det skadade området. Svullnad kan förekomma men är oftast inte kraftig. Det kan även uppstå svaghet som strålar ned genom armen mot handen.
Dessa tillstånd är vanliga hos personer som utövar racketsporter eller andra idrotter där armen ofta måste vridas eller roteras. Det är också möjligt att utveckla tendinit som en följd av reumatoid artrit.
Sensor fäster vid muskler som ger armbågen stabilitet och gör att den kan röra sig genom sitt stora rörelseomfång. Upprepad stress på senan under aktivitet gör att vävnadshöljet runt senan slits, vilket kan leda till mikroskopiska sprickor. I vissa fall kan skadorna växa med fortsatt aktivitet och skapa ett mer smärtsamt och allvarligt problem.
Första steget vid armbågstendinit är att vila armbågen och ge den tid att läka på egen hand. Kyla och antiinflammatoriska läkemedel hjälper till att minska både svullnad och smärta. Ett armbågsstöd som ger externt stöd hjälper inte bara till att förebygga ytterligare skador vid fortsatt aktivitet, utan komprimerar också området för att reducera svullnad.
Det är viktigt att kyla armbågen efter varje aktivitet för att förhindra att svullnaden återkommer eller ökar. Observera att svullnaden i armbågen kanske inte syns utvändigt – men en inre svullnad i leden kan leda till mer smärta. Det bästa är därför att utgå från att svullnad finns närvarande. Kyla gör ingen skada om det inte skulle finnas någon svullnad.
Rehabilitering av armbågen genom sjukgymnastik innefattar både rörlighets- och styrketräning. Målet är att öka ledens förmåga att motstå de krafter den utsätts för. Stretching av överarm och underarm behöver bli en daglig rutin.
För att bygga upp styrkan guidar sjukgymnasten patienten genom en serie övningar som bicepscurls och tricepsextensioner. Sjukgymnasten tar också fram ett träningsprogram för flexor- och extensormusklerna, vilket inkluderar handledscurls, bollgrepp och fingerextensioner.
Vid svår tendinit kan det vara nödvändigt med en kortisoninjektion. Detta är en injektion direkt i leden runt senan för att minska svullnaden. För många injektioner är dock riskabelt och kan leda till senförslitning och i värsta fall senruptur.
Ett alternativ till injektionen är kortisonpreparat för lokal användning. Sjukgymnasten kan då använda elektrisk ström för att hjälpa huden att ta upp salvan – detta är effektivare än att enbart gnida in området med kräm.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online