Tarsalben och karpalben ingår båda i det mänskliga skelettet, men de skiljer sig åt på flera viktiga sätt – bland annat när det gäller placering, antal, form, funktion och typiska besvär. Här går vi igenom de mest centrala skillnaderna.
Tarsalben: Tarsalbenen finns i foten, främst i området kring fotleden. De utgör fotens bakre del och bildar den stabil grund som hela kroppen vilar på.
Karpalben: Karpalbenen ligger i handloven och förbinder underarmen med handen. De fungerar som en flexibel övergång mellan underarm och fingrar.
I varje fot finns sju tarsalben: talus (språngbenet), calcaneus (hälbenet), os naviculare, os cuboideum samt tre kilben – det mediala, intermediära och laterala.
Handloven består däremot av åtta karpalben: scaphoideum, lunatum, triquetrum, pisiforme, hamatum, capitatum, trapezium och trapezoideum.
Tarsalbenen varierar betydligt i form och storlek, och vissa av dem är stora och oregelbundna. Talus och calcaneus är de två största tarsalbenen – calcaneus är dessutom kroppens största fotben och tar upp mycket av belastningen vid gång.
Karpalbenen är generellt mindre och mer likformiga till storleken jämfört med tarsalbenen. De har också en mer rundad form, vilket ger handleden dess stora rörlighet.
Tarsalben: Tarsalbenen arbetar tillsammans för att bilda fotleden. De ger stabilitet, dämpar stötar och möjliggör fotens rörelser. Under stående, gång och löpning bär de hela kroppsvikten.
Karpalben: Karpalbenen bildar handleden och möjliggör handens och fingrarnas rörlighet. De underlättar ett brett rörelseomfång, såsom flexion, extension, rotation och abduktion av handen.
Tarsalbenen ledar mot varandra samt mot skenbenet (tibia) och vadbenet (fibula) i underbenet, och nedåt mot fotens mellanfotsben (metatarsalbenen).
Karpalbenen ledar mot varandra samt mot strålbenet (radius) och armbågsbenet (ulna) i underarmen, och vidare mot handens mellanhandsben (metakarpalbenen).
Både tarsalbenen och karpalbenen hålls samman av starka ligament, som ger stabilitet och förhindrar överdrivna rörelser i lederna.
Muskler och senor fäster vid benen och gör det möjligt att röra fotleden respektive handleden med precision och kraft.
Tarsalbenen kan drabbas av olika fotbesvär, exempelvis artros, frakturer, vrickningar och deformiteter som plattfot.
Karpalbenen kan drabbas av liknande problem – artros, frakturer och stukningar – samt av karpaltunnelsyndrom, ett tillstånd som orsakas av tryck på medianusnerven i handleden och ofta ger domningar och smärta i handen.
Tarsal- och karpalben skiljer sig åt i placering (fot respektive handlov), antal (7 mot 8), form, funktion, ledförbindelser med omgivande ben samt vilka patologiska tillstånd de kan drabbas av. Att förstå dessa skillnader hjälper oss att uppskatta det mänskliga skelettets intrikata struktur och funktion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online