1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Degenerativ ledsjukdom, bensjukdom och disksjukdom – skillnaderna förklarade

Många medicinska begrepp verkar överlappa varandra och kan skapa förvirring. Det gäller ofta beskrivningen av degenerativ ledsjukdom, degenerativ bensjukdom och degenerativ disksjukdom. Även om alla tre innebär en nedbrytande process rör de sig om olika tillstånd.

Degenerativ ledsjukdom

Artrit är en sjukdom som skader lederna. Det finns två huvudkategorier: reumatoid artrit, som beror på ett fel i kroppens immunförsvar och kan orsaka inflammation och svullnad i ledens inre hinnor; samt artros (osteoartrit), som i allmänhet är resultatet av slitage på lederna. Degenerativ artrit eller degenerativ ledsjukdom är helt enkelt ett annat namn för artros. Ordet "degenerativ" syftar på artritens kroniska karaktär och den framväxande skada den orsakar på brosken och benet i de drabbade lederna.

Degenerativ bensjukdom

Medan artrit kan påverka benens ändar används begreppet degenerativ bensjukdom oftare om osteoporos (benskörhet) – ett tillstånd där benen förlorar en del av de mineraler som gör dem starka. Det är inte en degenerativ process på samma sätt som vid artrit eller disksjukdom, men utan rätt behandling kan det bli alltmer invaliderande.
En annan form av degenerativ bensjukdom är Pagets sjukdom, där kroppens förnyelseprocess blir onormal och ofta leder till sköra och missformade ben. Smärta, inklusive ländryggssmärtor särskilt på natten, hjulben, frakturer och artros i lederna är möjliga följder av detta tillstånd, som främst drabbar äldre människor.

Degenerativ disksjukdom

Trots sitt namn är detta egentligen ingen sjukdom, och även om den kan utvecklas som en del av det normala åldrandet tenderar symtomen faktiskt att avta med tiden. DDD (degenerativ disksjukdom) avser skador på diskarna som fungerar som stötdämpare mellan kotorna i ryggraden. Det är en av de vanligaste orsakerna till ländrygg- och nacksmärta och förekommer oftast hos personer i 30–40-årsåldern, särskilt hos dem som är mycket aktiva eller har ett arbete som innebär tunga lyft. Smärtan är vanligtvis som värst i tidigt skede, till följd av inflammation, instabilitet i ryggraden och muskelkramp. Den skadade disken blir mindre inflammerad och stelnar med tiden, vilket gör att ryggen faktiskt stabiliseras och de smärtsamma episoderna minskar.

När ska du söka vård?

Både artros och degenerativ disksjukdom beror på det normala slitage som dagliga fysiska aktiviteter medför. Om något av tillstånden blir så besvärande att du inte kan utföra dina vardagsaktiviteter är det dags att kontakta din läkare, som kommer att beställa röntgen eller magnetkameraundersökning (MRI) och eventuellt laboratorietester för att säkerställa att din artrit är av degenerativ snarare än systemisk natur.
I takt med att du blir äldre – och särskilt om du är kvinna eller har sjukdomen i familjen – bör du regelbundet undersökas för benskörhet. Din läkare ordinerar i så fall bentäthetstester.
Om du är äldre och upplever ökande smärta i ländrygg eller höftled, särskilt om den förvärras på natten, eller om du får ovanliga huvudvärkar eller hörselnedsättning – och särskilt om du märker att dina ben verkar bli mer missformade eller bryts oväntat – behöver du träffa en läkare som kan skilja mellan osteoporos, artros och Pagets sjukdom.

Behandling

Artros och DDD kan ofta hanteras genom en hälsosam livsstil med motion och måttfull kost. Om du redan är svårt påverkad av något av dessa tillstånd kan en fysioterapeut hjälpa dig att ta fram ett anpassat träningsprogram. Receptfria icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) räcker oftast för att lindra smärtan. Ledproteskirurgi eller diskoperationer är också möjliga alternativ om ditt tillstånd blir olidligt.
Medicinsk behandling vid Pagets sjukdom eller osteoporos innebär vanligtvis receptbelagda läkemedel. Du bör dessutom hålla vikten nere, äta näringsrik mat och följa ett ordinerat träningsprogram med fokus på belastningsövningar som stimulerar bentillväxt samt styrka och rörlighet. Eftersom dina ben löper ökad risk är det viktigt att hålla gångar och rum fria hemma för att minska fallrisken.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online