Skolios är ett tillstånd som kännetecknas av att ryggraden kröker sig åt sidan. Det drabbar oftast ungdomar, och flickor löper större risk än pojkar att utveckla en framväxande krökning som kräver behandling. Enligt Mayo Clinic beror skolios hos vuxna oftast på ett tillstånd som började i barndomen och sedan förvärrats, eller på en degenerativ ledsjukdom. Upptäcks skolios tidigt finns flera behandlingsmetoder som effektivt kan hindra tillståndet från att utvecklas till ett bestående funktionshinder.
Första steget i behandlingen av skolios är att genomgå en undersökning för att bedöma hur uttalad krökningen är. Ett vanligt screeningtest som används i skolor och hos barnläkare kallas Adams test. Läkaren kontrollerar om axlar, höfter och skulderblad ligger jämnt och undersöker ryggradens rakhet. Därefter böjer barnet sig framåt så att ryggen kan bedömas med avseende på eventuell onormal höjning på ena sidan.
En operation är alltid en sista utväg, men i vissa fall nödvändig. Ingreppet utförs vanligtvis på personer med kraftig deformitet eller på tonåringar med en krökning på minst 40 grader. Under operationen tas lederna mellan ryggkotorna bort, och ytorna göras ojämna för att främja ny bentillväxt mellan kotorna. En metallstav med skruvar och trådar placeras in för att hålla kotorna på plats tills de växt samman helt.
Korsetter syftar till att bromsa krökningens fortsatta utveckling. Denna behandling rekommenderas främst till ungdomar som fortfarande är i tillväxt och som har en krökning på cirka 25 till 40 grader.
Vid lindriga krökningar på 20 grader eller mindre behövs ofta ingen direkt behandling. Det viktigaste är då att följa upp krökningens utveckling med regelbundna röntgenundersökningar. För barn rekommenderas röntgen var fjärde till sjätte månad upp till 17 års ålder för pojkar respektive 15 års ålder för flickor. Därefter räcker det normalt med en kontroll vart femte år.
Flera alternativa metoder har använts vid skoliosbehandling, bland annat elektrisk stimulering av muskler, kiropraktisk manipulation och träning. Vid träning är huvudfokus att stärka muskulaturen i bål, rygg och axlar. Övningar som ger bra resultat är exempelvis stående rodd, ryggextensioner, alternerande ben- och armlyft samt rodd med en arm i taget.
Stretching bör fokusera på att förlänga den konkava sidan av krökningen. Vid den så kallade högsträckningen sträcks armen på den konkava sidan rakt upp i luften, samtidigt som den andra armen når ned mot golvet. En liknande övning kan utföras med armarna längs sidorna, där man böjer sig ned mot motsatt sida av krökningen – detta kallas sidoflexion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online