Alla flercelliga djur består av fyra grundläggande vävnadstyper: nervvävnad, muskelvävnad, bindväv och skyddsvävnad (epitelvävnad). Dessa vävnader samverkar för att djuret ska kunna röra sig, uppfatta sin omgivning och skydda sig mot yttre påfrestningar.
Nervvävnaden ansvarar för att överföra information genom hela kroppen. Den består av neuron – specialiserade celler som kan bilda och leda elektriska signaler. Tillsammans med stödjeceller bildar neuronerna nätverk som styr både medvetna handlingar och automatiska kroppsfunktioner.
Muskelvävnaden gör rörelser möjliga. Den består av muskelfibrer, celler som kan dra ihop sig och slappna av. Hos djur förekommer tre huvudtyper: skelettmuskulatur som styrs viljemässigt, glatt muskulatur i inre organ samt hjärtmuskulatur som pumpar blodet.
Bindväven stödjer och förbinder kroppens övriga vävnader. Den består av flera olika celltyper, bland annat fibroblaster som bildar bindningsfibrer, kondrocyter som bygger upp brosk samt osteocyter som utgör benvävnadens celler. Även blod och fettvävnad räknas till bindvävnaderna.
Skyddsvävnaden skyddar kroppen mot omgivningen och täcker både ytor och håligheter. Den består bland annat av epitelceller som bildar hud och slemhinnor, endotelceller som klär blodkärlen samt mesotelceller som bekläder kroppshålorna.
Dessa fyra vävnadstyper återfinns hos alla flercelliga djur – från enkla maskar till människan. Genom sitt nära samspel gör de det möjligt för organismen att fungera som en samordnad helhet och överleva i sin miljö.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online