
Leder är de punkter där två eller flera ben möts. De gör det möjligt för kroppen att röra sig och ger samtidigt stabilitet åt skelettet. Anatomiskt delas lederna in i tre huvudgrupper: synoviala leder, broskleder och fibrösa leder.
Synoviala leder är den vanligaste ledtypen i kroppen. De kännetecknas av en ledkavitet fylld med synovialvätska, vilket minskar friktionen och möjliggör en jämn, smidig rörelse. Synoviala leder ger det största rörelseomfånget och tillåter bland annat följande rörelser:
Broskleder förbinder benen med hjälp av brosk – en seg men elastisk vävnad. De tillåter viss rörelse, men inte lika mycket som synoviala leder. Det finns två typer:
Fibrösa leder hålls samman av tät bindväv och tillåter i princip ingen rörelse alls. Även här finns två typer:
Ett leds rörelseomfång avgörs av ledens form, de muskler som omger den samt de ledband (ligament) som håller den samman. Nedan följer genomsnittliga värden för några av kroppens största leder:
| Led | Rörelser och genomsnittligt omfång |
|---|---|
| Skulderled | Flexion: 180°, extension: 45°, abduktion: 90°, adduktion: 45°, rotation: 180° |
| Armbågsled | Flexion: 140°, extension: 0° |
| Handled | Flexion: 80°, extension: 70°, abduktion: 20°, adduktion: 20°, rotation: 80° |
| Höftled | Flexion: 120°, extension: 0°, abduktion: 45°, adduktion: 30°, rotation: 50° |
| Knäled | Flexion: 135°, extension: 0° |
| Ankelled | Dorsalflexion: 20°, plantarflexion: 50°, inversion: 20°, eversion: 20° |
Kunskap om ledtyper och rörelseomfång är viktig inom exempelvis fysioterapi, idrottsmedicin och anatomiundervisning. Den utgör grunden för att bedöma rörlighet, förebygga skador samt planera träning och rehabilitering på ett säkert och effektivt sätt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online