Nej, fiskben och människoben är inte lika. Även om båda till största delen består av kalciumfosfat finns det betydande skillnader i struktur, sammansättning och funktion mellan de två.
Fiskben är lätta, tunna och flexibla, vilket ger fiskens skelett en böjlighet som underlättar rörelser i vattnet. Skelettet hos benfiskar är uppbyggt av tunna benvävar som väger betydligt mindre än våra egna. Människoben består däremot av en tätare och styvare typ av benvävnad, det så kallade lamellära benet med sitt Haversiska system. Dessa ben är kompakta och innehåller benmärg, vilket ger dem stor styrka och stabilitet.
Fiskben innehåller en högre andel vatten och en lägre mineralhalt jämfört med människoben. Människoben består av cirka 65 procent oorganiskt material, främst kalciumfosfat, och cirka 35 procent organiskt material, framför allt kollagen. Kollagenet ger benen elasticitet medan mineralerna ger hårdhet. Fiskben har alltså en lägre mineraldensitet, vilket gör dem mjukare, tunnare och lättare att bryta – något de flesta har erfarit vid middagsbordet.
Fiskens ben har främst två uppgifter: att ge kroppen stöd och att underlätta rörelse. Det flexibla skelettet gör att fisken kan vrida och vända sig smidigt, tillsammans med simblåsan som hjälper till att reglera uppdriften i vattnet. Människobenen har utöver stöd och skydd av organen flera andra livsviktiga funktioner: de lagrar mineraler som kalcium och fosfor, producerar blodceller i den röda benmärgen och fungerar som fäste för muskler. De möjliggör också en rad mekaniska rörelser, från gång och lyft till finmotoriska rörelser som att skriva.
Både fiskben och människoben innehåller alltså kalciumfosfat som huvudsakligt mineral, men de skiljer sig markant åt i struktur, sammansättning och funktion. Fiskens skelett är byggt för flexibilitet och lätt vikt i vatten, medan människans skelett är konstruerat för styrka, skydd och en mängd olika kroppsfunktioner på land.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online