Människokroppen innehåller över 600 skelettmuskler som tillsammans gör det möjligt för oss att röra oss, hålla balansen, tugga maten och uttrycka känslor i ansiktet. Skelettmusklerna fäster i skelettet via senor och styrs oftast medvetet av viljan. Nedan följer en strukturerad översikt över de mest centrala skelettmusklerna, grupperade efter kroppsdel.
Huvud och hals
- Masseter: Den kraftiga tuggmuskeln som används när vi tuggar.
- Temporalis: Tinningmuskeln, även den en viktig del av tuggfunktionen.
- Orbicularis oris: Ringformad muskel som omger munnen och styr läpparnas rörelser.
- Zygomaticus major: Muskeln som lyfter mungipan – avgörande för leendet.
- Levator labii superioris: Muskeln som lyfter överläppen.
- Depressor anguli oris: Muskeln som drar ned mungipan.
- Mentalis: Muskeln som trygger fram underläppen.
- Buccinator: Kindmuskeln som plattar till kinderna, exempelvis när man blåser.
Bål och torso
- Pectoralis major: Den stora bröstmuskeln.
- Pectoralis minor: Den mindre bröstmuskeln som ligger djupare.
- Latissimus dorsi: Den breda ryggmuskeln som ger ryggen dess bredd.
- Trapezius: Övre rygg- och nackmuskeln som höjer och stabiliserar skuldrorna.
- Romboidmuskler: Ryggmuskler placerade mellan skulderbladen.
- Serratus anterior: Den tandade muskeln på bröstkorgens sida.
- Obliquus externus abdominis: Yttre sneda bukmuskel.
- Obliquus internus abdominis: Inre sneda bukmuskel.
- Transversus abdominis: Djupt liggande tvärgående bukmuskel som stabiliserar bålen.
- Rectus abdominis: Den raka bukmuskeln, ofta kallad "six-pack".
Övre extremiteter (armar)
- Deltoid: Skuldermuskeln som täcker axelleden.
- Biceps brachii: Armböjningsmuskeln på överarmens framsida.
- Triceps brachii: Armsträckarmuskeln på överarmens baksida.
- Underarmsmuskler: Flexor carpi radialis, extensor carpi radialis, flexor carpi ulnaris och extensor carpi ulnaris – de styr handledens och fingrarnas rörelser.
- Handmuskler: Thenarmusklerna (vid tummen), hypothenarmusklerna (vid lillfingret) samt interossea-musklerna mellan handens långben.
Undre extremiteter (ben)
- Gluteus maximus: Den stora sätesmuskeln, kroppens starkaste muskel.
- Gluteus medius: Den mellanstora sätesmuskeln.
- Gluteus minimus: Den minsta och djupast liggande sätesmuskeln.
- Quadriceps femoris: Lårets fyrahövdade muskulatur på framsidan, som sträcker knät.
- Hamstrings: De tre musklerna på lårts baksida, som böjer knät.
- Vadmuskler: Gastrocnemius och soleus – avgörande för att kunna gå, springa och hoppa.
- Fotmuskler: Plantar fascia, flexor digitorum brevis och abductor hallucis, som stöttar fotvalvet och styr tårnas rörelser.
Andra viktiga muskler
- Diaphragma (mellangärdet): Muskelplattan som skiljer brösthålan från bukhålan och spelar en nyckelroll i andningen.
- Bäckenbottenmuskler: Muskler som stöttar bäckenets organ, exempelvis urinblåsan och tarmarna.
- Slutringmuskler (sfinkter): Ringformade muskler som kontrollerar öppnandet och stängningen av kroppens olika öppningar.
Skelettmusklerna arbetar ofta parvis: när en muskel drar ihop sig (agonist) slappnar dess motpart (antagonist) av. Att förstå kroppens muskulatur är därför värdefullt både för träning, rehabilitering och allmän hälsa.
