1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Frakturerad vertebra: Typer, symtom, diagnostik och behandlingsalternativ

En vertebral fraktur är en brott i en av de 33 ryggkotorna. Allvarlighetsgraden sträcker sig från asymptomatiska kompressionsfrakturer till livshotande sprängfrakturer med ryggmärgsskada. Förståelse av klassificering guidar lämplig hantering.

Klassificering av vertebrala frakturer

TypMekanismStabilitetNeurologisk risk
Kompression (Kil)Axial belastning + flektion (osteoporos, mindre trauma)Vanligtvis stabilLåg
Sprängfraktur (Burst)Högenergi axial belastning (fall, TKA)InstabilHög (retropulserade fragment i kanal)
Flektion-distraktion (Chance)Bältskada (enkel bälte), våldsam flektionInstabilVariabel
Fraktur-dislokationHögenergi rotation/skjuvningHelt instabilMycket hög
PatologiskTumör, infektion, osteopeniVariabelBeror på utsträckning

Symtom

  • Akut rygg- eller nacksmärta (värre vid rörelse)
  • Radikulopati (utstrålning smärta, domnhet, svaghet) vid nervrotskompression
  • Myelopati (ryggmärg): svaghet, sensorisk förlust, avförings/urinblåsstörning, spasticitet
  • Deformitet (kyfos, höjdförlust)

Diagnostik

  • Röntgen: Initial screening; AP och laterala bilder
  • CT: Benstruktur, frakturmönster, kanalkompromiss (guldstandard för ben)
  • MRI: Mjuka vävnader: märgsvullnad, ligamentskada, epidural hematom, tumör/infektion
  • Neurologisk undersökning: ASIA-funktionsskala

Behandling

Icke-operativ hantering

  • Stabila frakturer, ingen neurologisk deficit
  • Korsett (TLSO, Jewett, halo-krage för C-rygg)
  • Smärtlindring, tidig mobilisering, osteoporosisbehandling (bisfosfonater, teriparatid)
  • Vertebroplasti/kyfoplasti för smärtande osteoporotiska kompressionsfrakturer

Operativa indikationer

  • Neurologisk deficit eller progression
  • Instabil fraktur (kyfos >20°, kanalkompromiss >50%, PLC-skada)
  • Misslyckad icke-operativ hantering
  • Dekompression + fusion ± instrumentering (pedikelskruvar, stänger, cages)
  • Minimalt invasiva alternativ expanderar

Rehabilitering

  • PT/OT: kärntraning, hållning, gång, dagliga aktiviteter
  • Benhälsaoptimering (kalcium, vitamin D, belastning, anabola medel)
  • Långsiktigt: övervaka angränsande segment sjukdom, implantat

Tidig mobilisering och multidisciplinär vård (ryggkirurgi, PM&R, smärtläkare, benhälsa) optimerar funktioniell återhämtning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online