Vertebroplastik är en metod som används för att stabilisera kompressionsfrakturer i ryggraden genom att injicera en speciell bencement i den frakturerade kotan. Kompressionsfrakturer är särskilt vanliga hos personer med osteoporos. Enligt American Association of Neurological Surgeons drabbas cirka 750 000 osteoporospatienter av dessa frakturer varje år. Förutom att stabilisera ryggraden har ingreppet även en smärtlindrande effekt.
Osteoporos försvagar skelettet och minskar benmassan, vilket gör att benen bryts mycket lättare. Har du osteoporos kan frakturer uppstå vid små skador eller till och med när du stöter dig mot ryggen. Vid en kompressionsfraktur kollapsar kotan, vilket försvagar det aktuella området av ryggraden.
Spruckna eller frakturerade kotor bör stabiliseras så snart som möjligt för att förhindra ytterligare kollaps av kotpelaren. Annars riskerar du minskad kroppslängd, en böjd hållning eller komprimering av magen och lungorna. I vissa fall kan även cancer i ryggraden orsaka kotfrakturer. Tidig stabilisering är avgörande – väntar man kan kotorna plattas ut eller komprimeras, vilket försvårar en effektiv behandling.
Vertebroplastik kan rekommenderas om andra behandlingar, exempelvis smärtlindrande läkemedel, sängvila eller ett ryggstöd, inte gett tillräcklig effekt. Om smärtlindringen dämpat smärtan men orsakat magsår kan läkaren råda dig att avbryta medicineringen och istället genomgå ingreppet.
Metoden används ofta hos patienter vars ben inte klarar en traditionell operation, eller hos äldre som inte tål ett större kirurgiskt ingrepp. Vertebroplastik kan också vara det bästa alternativet för yngre personer som utvecklat osteoporos till följd av en metabolisk sjukdom eller långvarig användning av kortisonpreparat.
En preliminär diagnos kan ofta ställas utifrån en undersökning och dina symtom, men flera undersökningar behövs för att bekräfta frakturen. Röntgen, datortomografi (CT) och magnetkameraundersökning (MR) ger läkaren detaljerade bilder av ryggraden, inklusive information om kotornas ställning, ryggmärgskanalens form, diskdegeneration och ryggmärgens tillstånd.
En bentäthetsmätning kan dessutom användas för att bedöma din bemineraldensitet. Undersökningen hjälper också till att avgöra om du har osteoporos.
Du är vaken under ingreppet men får intravenös (i.v.) sedering. I vissa fall krävs allmän anestesi. Innan ingreppet påbörjas injiceras lokalbedövning i ryggmusklerna.
Ett litet snitt görs i ryggen och en trokar – en ihålig kanyle – förs genom muskulaturen in i den frakturerade kotan. Läkaren styrs av röntgenbilder under hela processen. När trokaren är på plats injiceras bencement i kotan. Cementet brukar härda inom 15–20 minuter, men du kan bli ombedd att ligga stilla i en till två timmar efteråt.
Vissa patienter upplever omedelbar smärtlindring, medan andra inte märker någon lindring förrän efter flera dagar. Ömhet vid stickstället är vanligt under några dagar efter ingreppet. Din läkare kan rekommendera sängvila första dagen, följt av en gradvis återgång till vardagsaktiviteter.
Undvik tunga lyft och ansträngande träning i sex veckor efter ingreppet för att ge kotan bäst möjliga förutsättningar att läka.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online