Kemisk kauterisering är en metod där vävnad bränns för att stoppa en blödning. Ingreppet måste alltid utföras under överinseende av en läkare. Näsblödningar är mycket vanliga, och de flesta går att kontrollera med tryck, is och genom att skydda området från nytt trauma. Kauterisering blir aktuellt när blödningen kommer från en liten, väl avgränsad källa inuti näsan. Genom att känna till några grundläggande riktlinjer förstår du bättre när en näsblödning kräver läkarvård – och vad läkaren då gör åt dig.
Viktigt: Kauterisering är en medicinsk åtgärd som endast bör utföras av utbildad personal. Sök alltid vård om blödningen inte upphör inom 20–30 minuter, om blodet sipprar kraftigt eller om du är osäker på vad du ska göra.
Du behöver
- Assistent
- Is
- Handskar
- Ögonskydd
- Balja
- Pappersnäsdukar eller handdukar
- Nässpray med oxymetazolin (till exempel Afrin)
- Ficklampa
- Två tungspadar eller glasspinnar
- Tygtejp
- Silvernitratapplikatorer för kauterisering
- Vaselin eller lokal antibiotikasalva
Instruktioner
Steg 1: Identifiera blödningskällan
- Sitt framåtlutad med huvudet böjt framåt. Assistenten ska bära handskar och ögonskydd när hen hanterar blod. Blås näsan i en pappersnäsduk för att avlägsna slem, blod och koagel. Lägg sedan is försiktigt mot näsan för att dra samman blodkärlen.
- Applicera nässpray med oxymetazolin i näsan för att minska svullnaden och dämpa blödningen.
- Med hjälp av ficklampan tittar assistenten in i näsans främre del för att hitta ett litet, väl avgränsat blödningsområde. Kauterisering fungerar bara på små och tydligt avgränsade blödningar. Hittar ni ingen sådan källa, eller om blodet sipprar ut överallt, ska du omedelbart söka vård hos en läkare.
Steg 2: Pröva tryckkontroll först
- Tejpa fast två parallella tungspadar ihop vid mitten av ena änden så att de bildar en tryckklämma.
- Använd den fria änden av klämman för att trycka försiktigt men stadigt mot näsans utsida i tio minuter. Trycket hjälper till att stoppa blödningen.
- Kontrollera näsborren igen efter tio minuter. Har blödningen upphört behövs ingen kauterisering.
Steg 3: Utför kauteriseringen
- Läkaren använder endast kauterisering på slemhinnan inuti näsan, aldrig på utsidan. Det går inte heller att kauterisera båda näsborrarna samtidigt, eftersom det riskerar att skapa ett hål i nässkiljeväggen – den vävnad som bär upp näsryggen. Samma punkt kauteriseras aldrig mer än två gånger.
- Aktiv blödning måste stoppas med nässpray och tryck innan ingreppet. Kauteriseringspinnar inaktiveras av färskt blod och verkar inte om det fortfarande blöder.
- Läkaren letar upp en tydligt avgränsad blödningsplats med en diameter på högst fem millimeter. Silvernitrat appliceras i cirka fem sekunder, med rörelser uppifrån och ned samt från kanten mot mitten, för att undvika kontakt med färskt blod.
- Hjälper varken kauterisering eller tryck måste näsan tamponeras och antibiotika ges.
Steg 4: Förebygg återfall
- Smörj näsans insida med vaselin eller en antibiotikasalva för att förhindra att slemhinnan torkar ut.
- Undvik acetylsalicylsyra (aspirin) och andra antiinflammatoriska läkemedel som ibuprofen, eftersom de ökar blödningsrisken. Paracetamol (Alvedon) är ett bra alternativ mot smärta.
- Blås inte näsan och peta inte i den. Håll dig upprätt och undvik skratt, hosta och tunga lyft i två dagar.
- Återkommer blödningen: kläm ihop näsborrarna i tjugo minuter och luta dig framåt så att blodet inte rinner ner i halsen, vilket kan utlösa hosta.
Kontakta vården omgående om blödningen inte kan stoppas, om den återkommer ofta eller om du använder blodförtunnande läkemedel.
