Hemoglobin (Hb) och hematokrit (Hkt) är två centrala parametrar i en blodstatus. De mäts rutinmässigt och ger viktig information om blodets förmåga att transportera syre till kroppens vävnader.
Inom klinisk medicin finns en välkänd tumregel som ofta kallas "regeln om tre". Den beskriver att hematokritvärdet normalt motsvarar ungefär tre gånger hemoglobinvärdet:
Hematokrit (%) ≈ Hemoglobin (g/dl) × 3
Det finns också ett motsvarande samband mellan hematokrit och antalet röda blodkroppar (erytrocyter):
Hematokrit (%) ≈ Erytrocytantal (miljoner celler/μl) × 9
Anta att en person har ett hemoglobinvärde på 15 g/dl. Med hjälp av regeln om tre kan hematokriten uppskattas så här:
Hematokrit = 15 g/dl × 3 = 45 %
På samma sätt kan man utgå från erytrocytantalet. Om antalet röda blodkroppar är 5 miljoner celler/μl blir uppskattningen:
Hematokrit = 5 × 9 = 45 %
Båda beräkningarna ger alltså samma resultat, vilket illustrerar hur de tre parametrarna hänger samman.
Dessa matematiska samband är praktiskt användbara i vården eftersom de gör det möjligt att kontrollera att laboratoriesvaret är internt konsistent. Om de beräknade värdena inte stämmer överens med de uppmätta kan det tyda på analysfel eller på en onormal blodbild.
Tumregeln gäller dock endast när de röda blodkropparna är normala till både storlek och hemoglobininnehåll, det vill säga vid så kallade normocytära och normokroma erytrocyter. Vid vissa tillstånd, exempelvis järnbristanemi eller talassemi, där cellerna är onormalt små eller innehåller mindre hemoglobin, stämmer sambandet inte lika väl.
Avvikelser i hematokrit eller hemoglobin kan dessutom indikera underliggande sjukdomar som anemi, uttorkning eller polycytemi. Därför tolkas alltid dessa värden tillsammans med övriga delar av blodstatusen, bland annat MCV (medelcellvolym), MCH (medelcellshemoglobin) och MCHC (medelkoncentrationen av hemoglobin i erytrocyterna).
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online