Heparin är ett läkemedel som används för att förhindra blodproppsbildning. En heparinflush, även kallad heparinlås, används inom sjukvården för att hålla intravenösa (IV) katetrar öppna och fungerande. En heparinflush behandlar eller förebygger dock inte blodproppar i resten av kroppen – den verkar endast lokalt vid insticksstället för katetern. Det finns flera skäl till varför både patienter och vårdpersonal kan behöva söka alternativa lösningar.
Även om heparinflush är det vanligaste antikoaguleringsmedlet för att upprätthålla kateterflödet, pekar Mayo Clinic på flera situationer där alternativ bör övervägas. Du kan exempelvis vara allergisk mot heparin, vilket kräver ett annat preparat om du inte kan genomgå en desensibiliseringsbehandling.
Om du får frekventa heparinflusher i samband med behandlingar som dialys eller kemoterapi finns risk för att du utvecklar antikroppar mot heparin. Det kan göra spolningen verkningslös och skapa en farlig situation under behandlingen. Vissa patienter utvecklar även så kallad heparininducerad trombocytopeni (HIT), ett tillstånd med lågt blodplättsvärde orsakat av heparin.
En annan viktig anledning till att många patienter söker alternativ är Baxters omfattande återkallelse av läkemedlet år 2008. I samarbete med den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA drog Baxter in stora mängder produkter efter en ökning av rapporter om biverkningar. Även om heparin idag finns tillgängligt via andra leverantörer kan du ha farhågor som gör att du vill diskutera andra möjligheter med din läkare.
Om du har någon av de ovan nämnda problemen kan din läkare besluta att avbryta heparinflushen. För att ändå garantera din hälsa och säkerhet under medicinska ingrepp måste heparinet då ersättas med ett annat antikoaguleringsmedel.
UAB Coagulation Service rekommenderar två direkta trombinhämmare för patienter som utvecklat HIT: argatroban och lepirudin. En studie från University of California i Davis har dessutom granskat effektiviteten hos flera alternativa spolningslösningar, nämligen koksaltlösning, citrasat och ACD-A. Resultaten visade att blodproppar uppstod hos 26 procent av patienterna som spolades med koksaltlösning, medan andelen var 14 procent för citrasat. ACD-A, en kombination av citrasat och kalciumglukonat, gav bäst resultat av alla testade alternativ med en klottfrekvens på endast 2 procent.
Tala alltid med din läkare om just ditt tillstånd, dina riskfaktorer och dina behov. Tillsammans kan ni hitta det alternativ som passar dig bäst och som tryggar en säker vårdbehandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online