En hjärnblödning, även kallad blödning i hjärnan, uppstår när en artär i hjärnan svullnar upp och sedan brister. Blödningen kan leda till att hjärnceller dör, och den kan uppstå var som helst i eller på hjärnan. Det finns fyra olika typer av hjärnblödningar. Med snabb behandling är full återhämtning möjlig.
En intracerebral blödning uppstår när det blöder inne i själva hjärnvävnaden. Den kan drabba vilken del av hjärnan som helst och orsakas ofta av ett aneurysm, det vill säga en utbuktning på ett blodkärl, eller av en traumatisk huvudskada. Om ingen av dessa orsaker föreligger kan högt blodtryck vara den bakomliggande faktorn.
Vid en intracerebral blödning irriterar blodet hjärnvävnaden, vilket leder till svullnad. Blodet kan också samlas till en ansamling som kallas hematom. Hematomet eller svullnaden ökar trycket på hjärnvävnaden och kan snabbt förstöra den. Behandlas blödningen omedelbart är prognosen oftast god.
En subdural blödning uppstår när det blöder mellan hjärnan och dess yttersta hinnor, hjärnhinnorna. De flesta sådana blödningar orsakas av att ett trauma mot huvudet skadar de sköra venerna i hjärnhinnorna. De kan förbli oupptäckta i dagar eller till och med veckor. Subdurala blödningar förekommer vid cirka 15 procent av alla fall av huvudtrauma.
Prognosen varierar beroende på typen av huvudskada, hur omfattande blödningen är och hur snabbt personen får vård.
En subaraknoidal blödning uppstår när det blöder mellan hjärnan och den mellersta hinnan, spindelvävshinnan, som täcker hjärnan. Denna typ av blödning uppstår spontant hos ungefär 1 av 10 000 personer och är vanligast hos individer mellan 30 och 60 års ålder. Enligt American Stroke Association orsakas mellan 5 och 10 procent av alla strokefall av subaraknoidala blödningar. Huvudtrauma som leder till ett aneurysm är den vanligaste orsaken. För de flesta som drabbas är utfallet gynnsamt.
En epidural blödning uppstår när det blöder mellan den yttersta hinnan som täcker hjärnan, hårdhinnan (dura mater), och insidan av skallbenet. Den drabbar främst yngre personer, eftersom deras hjärnhinna inte sitter lika fast mot skallen som hos äldre. Epidurala blödningar orsakas oftast av en skallfraktur som kan ha uppstått under barndomen eller tonåren.
Denna typ av blödning måste behandlas omedelbart, eftersom den annars kan leda till permanent hjärnskada eller död.
Symtomen på en hjärnblödning kan variera. De kan utvecklas gradvis över tid eller komma helt plötsligt. Vilka symtom som uppträder beror också på hur kraftig blödningen är och var i hjärnan den sitter.
Några vanliga symtom är illamående eller kräkningar, slöhet, kraftig och plötslig huvudvärk, kramper samt svaghet i en arm eller ett ben. Andra allvarliga symtom är synförändringar, domningar eller stickningar i kroppen samt svårigheter att tala eller svälja. En person med blödning i hjärnan kan också få nedsatt balans och koordination samt försämrad finmotorik.
Om du eller någon i din närhet upplever något av dessa symtom ska ni omedelbart söka akut medicinsk vård.
Genom att berätta exakt vilka symtom du har kan läkaren avgöra vilken del av hjärnan som är påverkad. Hjärnblödningar kan diagnostiseras genom en rad neurologiska undersökningar. Dessa hjälper till att hitta tecken på tryck mot hjärnan eller hjärnfunktioner som verkar försämras.
Läkaren gör vanligtvis en datortomografi (CT) av hjärnan för att bekräfta diagnosen. Även en magnetkameraundersökning (MR) med angiografi kan utföras för att studera hjärnans blodkärl.
Eftersom hjärnblödningar är ett allvarligt och livshotande tillstånd kan kirurgi behövas för att ta bort orsaken till blödningen. Läkemedel som kan ges inkluderar kortikosteroider mot svullnad, smärtstillande medel samt antiepileptika för att förebygga kramper. Personen kan också behöva vätska och blod via intravenös droppe för att ersätta det som gått förlorat.
Många som drabbats av hjärnblödningar återhämtar sig väl. Vissa kan dock få bestående hjärnskador. Eftersom blödning i hjärnan kan vara dödlig är det viktigt att söka vård direkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online