Hemofili är framför allt känt på grund av sitt historiska samband med flera framstående kungliga familjer i Europa. Sjukdomen, som innebär att blodet inte koagulerar som det ska och därmed kan leda till långvariga blödningar, drabbade under 1800- och tidigt 1900-tal flera av Europas mest inflytelserika dynastier.
Drottning Viktoria av Storbritannien var en känd bärare av hemofili och vidareförde anlaget till flera av sina barn och barnbarn. Bland dem fanns hennes son prins Leopold, hertig av Albany, som själv led av sjukdomen, samt hennes sonson Aleksej Nikolajevitj, Rysslands siste tsar och ende son till tsar Nikolaj II.
Eftersom Viktoria fick många efterkommande som gifte sig in i andra europeiska kungahus spreds sjukdomen till släkter i Spanien, Tyskland och Ryssland. Detta gav henne smeknamnet "Europas mormor" – men också en olycklig roll som ursprung till det som ibland kallas "den kungliga sjukdomen".
Blödsjukdomen inom dessa kungafamiljer väckte stor offentlig uppmärksamhet och blev en viktig drivkraft för den vetenskapliga forskningen kring tillståndet. Särskilt Aleksejs svåra hälsotillstånd, och det inflytande helige Rasputin fick över tsarfamiljen tack vare detta, bidrog till att hemofili hamnade i historieböckerna världen över.
Idag, tack vare ökad genetisk kunskap och betydligt bättre tillgång till effektiv behandling i form av substitutionsbehandling med koagulationsfaktorer, är hemofili inte längre det livshotande tillstånd det en gång var. Personer med hemofili kan numera leva ett normalt och aktivt liv, och fortsatt forskning inom genteknik öppnar dessutom nya möjligheter för framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online