Struktur
Venösa ventiler är bicuspida (två-flikiga) veckningar av endotel med en bindvävskärna, fästa i venväggen. De är orienterade för att öppna mot hjärtat.
Mekanism
- Antegrad flöde: Blod trycker öppna flikarna mot venväggen; lågt motstånd framåtriktat flöde.
- Retrogradt flöde försök: Tillbakeströmning fångar flikarna → koaptation → tätning förhindrar reflux.
- Muskelpump-synergi: Vådkontraktion komprimerar djupa vener → blod drivs uppåt; ventiler förhindrar reflux vid muskelavslappning.
- Respiratorisk pump: Inandning → minskat intratorakalt tryck → ökad venös retur; ventiler förhindrar kaudalt tillbakeströmning.
Klinisk betydelse
- Kronisk venös insufficiens (CVI): Ventilinsufficiens → reflux → venös hypertoni → ödem, varicer, hudförändringar (lipodermatoskleros), ulcus.
- DVT-risk: Stas från ventilfel kombinerat med hyperkoagulabilitet ökar trombosrisk.
- Lungvener: Har även ventiler (variabla) som förhindrar tillbakeströmning till lungorna vid atrium systole.
Diagnostik av ventildysfunktion
- Duplex ultraljud: reflux >0,5–1,0 sekunder (yta), >1,0 sekunder (djup) definierar insufficiens.
- Luftpletysmografi, venografi (sällan använd).
Behandling
- Kompressionsterapi (förstahandsval)
- Ablation: termisk (radiofrekvens, laser) eller icke-termisk (lim, MOCA)
- Skleroterapi
- Kirurgisk stripping (historisk)
