Hematit är ett järnoxidmineral med den kemiska formeln Fe₂O₃. Det är jordens vanligaste järnmineral och förekommer i stor utsträckning i jordskorpan. Mineralet uppträder i flera olika former – massiv, kornig och oolitisk – och utgör huvudbeståndsdelen i det välkända pigmentet röd ockra, som använts av människan i tiotusentals år.
Hematit är ett relativt hårt mineral med en hårdhet på 5,5–6,5 enligt Mohs hårdhetsskala. Det har en karakteristisk metallisk glans och varierar i färg från djupröd till nästan svart. När mineralet repas mot en yta lämnar det dessutom ett tydligt rostigt rött streck, vilket är ett av de enklaste sätten att identifiera det i fält.
Medan den starkt magnetiska järnmalmen magnetit dras till magneter, är hematit endast svagt magnetiskt. Denna skillnad i magnetism är en praktisk metod för att skilja de två mineralen åt.
Hematit bildas framför allt genom oxidation av järnrika mineral, när järn i kontakt med syre omvandlas till järnoxid. Mineralet kan även utfällas direkt ur vatten som innehåller löst järn, exempelvis i sjöar och havsmiljöer. Genom geologiska processer under miljontals år har stora malmlager bildats på många platser i världen.
Hematit spelar en central roll i stålindustrin och är en av världens viktigaste råvaror för järn- och stålproduktion. Utöver detta används mineralet allmänt som pigment i färger, färgämnen och keramik, där det ger den typiska röda eller rostbruna kulören. Dessutom har polerad hematit länge varit populärt som smyckes- och ornamentalsten tack vare sin mörka, metalliska lyster.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online