Vita blodkroppar – de fem olika typerna och deras funktioner

Normalt består blodet av tre typer av celler: röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.

Det finns fem olika typer av vita blodkroppar, även kallade leukocyter: neutrofiler, basofiler, eosinofiler, lymfocyter och monocytter.

De vita blodkropparna utgör en central del av kroppens immunförsvar och har till uppgift att bekämpa infektioner och tumörer.

Neutrofiler

Neutrofiler utgör normalt cirka 40–60 procent av det totala antalet vita blodkroppar. Deras främsta uppgift är att bekämpa bakteriella infektioner. Vid en bakteriell infektion kan det totala antalet vita blodkroppar öka genom att antalet neutrofiler stiger. Neutrofiler kan också öka som svar på inflammation och stress.

Dessa celler lever bara i ungefär sex timmar i blodet, men kroppen kan snabbt producera fler av dem vid infektion, stress eller inflammation.

Basofiler och eosinofiler

Basofiler och eosinofiler är ovanligare typer av vita blodkroppar och utgör var för sig normalt endast omkring 1 procent av den totala mängden.

Basofiler ökar vid inflammation. Eosinofiler kan vara förhöjda vid astma, nässelutslag, allergiska reaktioner, inflammation eller vid infektioner med parasiter.

Lymfocyter

Lymfocyter delas in i två huvudtyper: B-celler och T-celler. Båda spelar en viktig roll i bekämpningen av virusinfektioner och cancer.

B-celler kan producera antikroppar. T-celler delas i sin tur upp i hjälparceller och suppressorceller. Läkare använder ofta förhållandet mellan dessa T-cellstyper samt det totala antalet T-celler för att bedöma immunförsvarets funktion vid hiv-infektion.

Monocytter

Monocytter ökar som svar på stress och sjukdomar i immunsystemet. De kan omvandlas till makrofager – celler som tar upp och förstör främmande proteiner och material i kroppen, exempelvis från bakterier.

Monocytter är ofta förhöjda vid mononukleos, även kallad körtelfeber.