
Urinsyra bildas när kroppen bryter ner puriner – ämnen som finns naturligt i vissa livsmedel och drycker, exempelvis öl, vin, ansjovis, makrill, torkade ärtor och bönor samt lever. Normalt löser sig urinsyran i blodet, transporteras till njurarna och lämnar kroppen via urinen. När balansen störs kan nivåerna bli onormalt höga eller låga, vilket kan bero på kost, dryck, läkemedel eller underliggande sjukdomar.
En frisk person utan sjukdom eller andra problem med urinsyran har enligt Medline Plus vanligtvis mellan 3,0 och 7,0 mg/dl urinsyra i blodet. En onormalt hög nivå kallas hyperurikemi. Både förhöjda och sänkta värden kan orsaka besvär eller vara ett tecken på att något inte står rätt till i kroppen.
Urinsyranivåerna kontrolleras med ett enkelt blodprov. Blodet tas oftast från insidan av armbågen eller baksidan av handen. Provet analyseras sedan för att avgöra om nivåerna ligger inom det normala intervallet.
Vissa livsmedel, drycker och läkemedel kan öka urinsyranivåerna i blodet. Enligt Medline Plus rör det sig bland annat om alkohol, aspirin, cisplatin, koffein och andra vätskedrivande läkemedel (diuretika), askorbinsyra, nikotinsyra, diazoxid, etambutol, levodopa, adrenalin, metyldopa, fenotiaziner, teofyllin samt olika kemoterapiläkemedel.
Andra preparat kan tvärtom sänka urinsyranivåerna i blodet. Hit hör enligt Medline Plus klofibrat, kortikosteroider, allopurinol, azatioprin, östrogen, glukos, mannitol, guaifenesin, warfarin och probenecid.
Förutom kost och läkemedel kan flera sjukdomar och tillstånd ge förhöjda urinsyrevärden. Exempel är diabetes, gikt, alkoholberoende, acidos, hypoparatyreos, leukemi, blyförgiftning, njursten, njursvikt och toxemi under graviditet. Även mycket intensiv fysisk träning kan tillfälligt höja nivåerna.
Vissa sjukdomar kan också leda till att urinsyranivåerna blir lägre än normalt. Enligt Medline Plus ingår Fanconis syndrom, SIADH (ett syndrom med rubbad ADH-sekretion) och Wilsons sjukdom i den listan.
Får du onormala urinsyrevärden vid ett blodprov är det viktigt att gå igenom resultaten med din läkare. Läkaren kan bedöma om avvikelsen beror på livsstil, medicinering eller en underliggande sjukdom, och föreslå lämplig behandling eller uppföljning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online