Cirkulationsdepression, även kallad cirkulatorisk insufficiens eller kardial dekompensation, uppstår när inte tillräckligt mycket blod flödar genom kroppens kärlsystem. Det vanliga vardagliga namnet på tillståndet är chock. Tillståndet kan förekomma i olika svårighetsgrader och orsakas av flera olika faktorer. När en cirkulationsdepression väl har börjat måste den behandlas snabbt, eftersom den annars kan få allvarliga eller till och med dödliga konsekvenser.
Blodtrycket sjunker och pulsen blir snabb men svag. Den drabbade kan uppleva bröstsmärtor, ångest och förvirring, få blek och fuktig hud, andas ytligt och utveckla en blåaktig ton runt fingernaglarna och läpparna. Yrsel är vanligt, och personen kan svimma eller förlora medvetandet helt. Problem med att urinera, eller att urineringen upphör helt, kan också förekomma.
Dessa symptom speglar det minskade blodflödet till hjärnan, kroppens vitala organ och extremiteterna. Bröstsmärtor kan tyda på stress eller skada på själva hjärtat.
Ring 112 omedelbart om någon visar tecken på att gå in i chock. Om personen är vaken och inte har några misstänkta ryggmärgsskador ska hen ligga platt med fötter och ben cirka 30 centimeter högre än huvudet. Håll personen varm och bekväm och ge lämplig första hjälpen vid synliga skador eller trauma.
Om personen är medvetslös ska du se till att luftvägarna hålls fria och kontrollera andningen ungefär var femte minut. Påbörja HLR (hjärt-lungräddning) om andningen upphör. Ge aldrig mat eller dryck, och flytta inte personen om det finns misstanke om ryggmärgsskada. Sjukvårdspersonal kan ställa rätt diagnos och ge effektiv behandling, men första hjälpen på plats kan vara avgörande för att förebygga organskador och dödsfall.
Amerikanska National Institutes of Health listar flera huvudtyper av chock:
Hjärtinfarkter kan leda till cirkulationsdepression eftersom själva hjärtvävnaden skadas. Medfödda hjärtfel, exempelvis fel i septum som skiljer hjärtats kamrar åt, kan också orsaka cirkulatorisk insufficiens. Inre blödningar eller yttre blödningar sänker blodvolymen.
Uttorkning till följd av vätskeförlust utanför blodbanan – vid kräkningar, diarré, brännskador eller kraftig svettning – minskar också blodvolymen. Vissa sjukdomar och infektioner kan göra att kroppsvävnader behåller vätska, vilket ger ett reducerat blodflöde. Chock kan dessutom uppkomma som en biverkning av narkos eller till följd av en ryggmärgsskada. Vissa läkemedel samt överdriven alkohol– eller droganvändning kan även utlösa tillståndet.
Bibehåll en god allmänhälsa för att förebygga hjärtsjukdomar. Lär dig mer om hur du undviker uttorkning samt olyckor och skador. Gå kurser i första hjälpen och HLR så att du kan känna igen chocksymptom och agera direkt. Var beredd på kända allergier som kan leda till anafylaxi, till exempel genom att alltid bära med nödvändig medicin. Använd gärna ett medicinskt ID-märke eller armband som informerar vårdgivare om eventuella hälsoproblem.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online