Vad som ibland kallas "blodsvamp" är egentligen ett samlingsnamn för flera olika typer av levande svampar som kan förekomma i vår blodström. Vissa av dessa svampar är icke-patogena, alltså harmlösa – exempelvis Penicillium, enligt Journal of Clinical Microbiology. Andra är dock sjukdomsalstrande svampar, så kallade patogener.
Blodsvamp, även känt som svampsepsis eller en "systemisk svampinfektion", innebär enligt Anaesthetist-webbplatsen om svampinfektioner en svampkolonisering som börjar i blodströmmen men kan spridas till andra delar av kroppen. Patogen blodsvamp utgör ett växande problem på sjukhus världen över, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten Centers for Disease Control and Prevention (CDC).
En allvarlig patogen bland blodsvampar är Candida albicans. Enligt CDC kan candidemi – ett tillstånd som orsakas av Candida albicans – vara den fjärde största orsaken till blodströmsinfektioner över lag i USA.
Lungaspergillos uppstår när sporer från Aspergillus-svampar, en annan patogen, inhaleras, enligt Anaesthetist-webbplatsen. Tillståndet kan också utvecklas till "invasiv aspergillos", vilket har hög dödlighet bland riskpatienter.
De som löper störst risk att drabbas av blodsvampsinfektion är patienter som genomgår kemoterapi eller fått en benmärgstransplantation, patienter med nedsatt immunförsvar samt patienter som vårdas på intensivvårdsavdelningar, enligt CDC.
Bland övriga patogener som kan orsaka blodsvamp finns enligt Anaesthetist-webbplatsen: Candida parapsilosis, histoplasmos, blastomykos, Cryptococcus neoformans och kokcidioidomykos.
En korrekt diagnos är avgörande vid blodsvamp för att rätt behandling ska kunna ges. Blodsvamp svarar inte på antibiotika, och många typer är dessutom resistenta mot svampdödande läkemedel. Enligt Anaesthetist-webbplatsen kan antiretroviral terapi hjälpa till att öka överlevnadschanserna vid vissa blodsvamppatogener, exempelvis lungaspergillos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online