1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Orsaker till lågt blodplättsantal och onormala vita blodkroppar

Blodet innehåller både blodplättar och vita blodkroppar, som var och en fyller en livsviktig funktion. Vita blodkroppar bekämpar infektioner och sjukdomar, medan blodplättarna hjälper blodet att levra sig vid skador samt deltar i läkningen av skadade celler. När antalet blodplättar är lågt eller när de vita blodkropparna ser onormala ut kan det vara ett tecken på ett allvarligare hälsoproblem som kräver medicinsk utredning.

Lågt blodplättsantal (trombocytopeni)

Trombocytopeni, det vill säga ett lågt antal blodplättar i blodet, är oftast ett sekundärt tillstånd som orsakas av en större bakomliggande sjukdom, exempelvis hiv eller leukemi. Det kan även uppstå som en biverkning av vissa läkemedel, såsom heparin och kinin.

Andra vanliga orsaker till låga blodplättsvärden inkluderar graviditet, hemolytiskt uremiskt syndrom, blodförgiftning (sepsis) samt idiopatisk trombocytopenisk purpura (ITP) – ett tillstånd där immunförsvaret av misstag angriper kroppens egna blodplättar. Samtliga dessa tillstånd är potentiellt farliga, vilket gör att trombocytopeni alltid bör tas på allvar och följas upp noggrant.

Behandling

Behandlingen anpassas efter orsaken och svårighetsgraden. Läkaren kan förskriva kortikosteroider eller immunsupprimerande läkemedel, exempelvis Cytoxan (cyklofosfamid) eller Imuran (azatioprin). Vid farligt låga värden kan intravenös immunglobulin behövas.

I vissa fall kan en operation för att avlägsna milten hjälpa till att höja blodplättsantalet. För patienter som genomgår kemoterapi eller har leukemi ges ofta koncentrat av blodplättar, och de som förlorat mycket blod på grund av låga blodplättsvärden kan behöva blodtransfusion.

Onormala vita blodkroppar

Onormala vita blodkroppar kallas leukemiceller. Normalt sett dör blodceller när de blir gamla eller inte längre behövs, men leukemiceller gör inte detta. I stället samlas de i benmärgen och tränger undan andra blodceller och blodplättar, vilket hindrar dem från att utföra sina uppgifter. Leukemi är en form av cancer som drabbar blodbildningen.

Behandling av leukemi

Behandlingsalternativen varierar beroende på var leukemicellerna finns, patientens ålder och vilken typ av leukemi det rör sig om. Möjliga behandlingar inkluderar:

  • Kirurgisk borttagning av milten – om den är förstorad
  • Kemoterapi
  • Strålbehandling
  • Stamcellstransplantation
  • Biologisk behandling
  • Aktiv övervakning (watchful waiting)

Ofta kombineras två eller flera av dessa behandlingsformer. Aktiv övervakning och biologisk behandling används vanligen i tidiga stadier av sjukdomen, medan kemoterapi, stamcellstransplantation och borttagning av milten kommer till användning när leukemin har fortskridit längre.

Symtom att uppmärksamma

Vanliga symtom på leukemi är svullna lymfkörtlar, återkommande infektioner, feber, trötthet eller svaghet, oförklarlig viktnedgång samt lättbildade blåmärken eller blödningar.

Symtom på lågt blodplättsantal inkluderar lättbildade blåmärken, kraftiga blödningar, spontana blödningar från tandköttet eller näsan, blod i avföring eller urin samt ovanligt kraftig menstruation.

Om du upplever något av dessa symtom bör du kontakta sjukvården för undersökning. Vid sjukdomar som hiv och leukemi är tidig upptäckt ofta avgörande för prognosen och behandlingsmöjligheterna.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online