Myelodysplastiskt syndrom (MDS) är en grupp sällsynta blodsjukdomar där benmärgen inte fungerar som den ska och därmed inte producerar friska blodkroppar i tillräcklig mängd. Sjukdomen medför en hög risk att utvecklas till en ofta dödlig form av leukemi. Myelodysplastiskt syndrom är vanligast hos personer över 50 år, och endast färre än 25 fall har rapporterats hos gravida kvinnor världen över.
Det vanligaste tecknet på myelodysplastiskt syndrom är låga nivåer av röda blodkroppar, det vill säga anemi. Detta kan ge symtom som trötthet och svaghet, men i vissa fall förekommer inga symtom alls. Andra möjliga tecken på sjukdomen är blek hud, lättbildade blåmärken samt onormala eller långvariga blödningar.
Gravida kvinnor med myelodysplastiskt syndrom kan utveckla pancytopeni, vilket innebär en minskning av alla typer av blodkroppar – röda blodkroppar, vita blodkroppar samt blodplättar. Detta kan öka risken för infektioner, blödningar och försämrad syretransport i kroppen, vilket kräver noggrann övervakning under graviditeten.
Gravida kvinnor med sjukdomen klarar sig i allmänhet bra med standardbehandlingen för myelodysplastiskt syndrom, som består av transfusioner med blod och blodplättar. Denna behandling hjälper till att hålla blodvärdena stabila under graviditeten utan att skada fostret.
Enligt en studie publicerad i tidskriften Leukemia Research i mars 2002 bör graviditet inte leda till att myelodysplastiskt syndrom utvecklas till leukemi. Detta är viktig information för kvinnor som överväger eller redan genomgår en graviditet samtidigt som de lever med diagnosen.
Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA godkände lenalidomid (Revlimid) år 2005 för behandling av en viss typ av myelodysplastiskt syndrom. Läkemedlet liknar dock talidomid, ett ämne som är känt för att orsaka allvarliga fosterskador. Gravida kvinnor eller kvinnor som planerar att bli gravida får därför absolut inte använda detta läkemedel, och effektiv preventionsmetod krävs under hela behandlingstiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online