Rhesusfaktorn, ofta kallad Rh-faktorn, är ett protein som finns på de röda blodkropparna hos cirka 85 procent av alla människor. Den återstående femtondelen saknar detta protein och betraktas som Rh-negativa. I sig har förekomsten eller avsaknaden av Rhesusfaktorn ingen inverkan på den allmänna hälsan.
Det enda tillfälle då Rh-statusen faktiskt spelar roll är under graviditet – närmare bestämt om en Rh-negativ kvinna bär på ett barn som har Rh-positivt blod. Detta kan inträffa om barnets far är Rh-positiv. Idag ingår dock blodgruppsbestämning rutinmässigt i den gravida vårdkontrollen, vilket gör att risker kan upptäckas i god tid.
Rh-inkompatibilitet är inte alltid förutsägbar. Barnets Rh-status fastställs oftast först efter födseln, och en far med Rh-positivt blod kan dessutom bära på en recessiv Rh-negativ gen utan att veta om det. Om det ofödda barnet är Rh-positivt börjar den Rh-negativa mammans immunförsvar bilda antikroppar mot barnets blod. Dessa antikroppar kan angripa det växande fostret och orsaka anemi.
Detta kan märkas som en minskad tillväxttakt eller minskade foster rörelser. Lämnas tillståndet obehandlat kan det i värsta fall leda till neurologiska skador, underutvecklade lungor, njurar och hjärna, eller till och med dödfödsel.
Rh-inkompatibilitet går bäst att behandla om den upptäcks tidigt. En injektion av Rh-immunoglobulin, ofta kallat RhIg eller RhoGAM, runt graviditetsvecka 28 kan förhindra att moderns kropp sensibiliseras mot Rh-faktorn i barnets blod. Behandlingen undertrycker produktionen av antikroppar och skyddar därmed både barnet och kommande graviditeter.
Vanligtvis får mamman även en ny dos efter förlossning, missfall, utomkvedshavandeskap eller abort. Syftet är att hindra kroppen från att utveckla antikroppar mot eventuella Rh-positiva celler som hon kan ha fått från barnet. Har antikroppar väl bildats kan de påverka framtida graviditeter med Rh-positiva barn.
Tidiga blodprov på både den blivande mamman och fadern kan varsla läkarna om en eventuell risk för Rh-inkompatibilitet. Denna typ av screening är en avgörande del av en effektiv behandling, eftersom RhoGAM inte längre verkar fullt ut när moderns kropp redan har utvecklat antikroppar mot Rh-faktorn.
I sådana fall krävs noggrann övervakning av fostrets utveckling för att kunna upptäcka tecken på Rh-inkompatibilitet i tid. Är tillståndet allvarligt kan blodtransfusioner ges till fostret inne i livmodern, eller så kan förlossningen induceras tidigare för att skydda barnet från ytterligare skada. Med dagens moderna mödrahälsovård är dock komplikationer orsakade av Rh-inkompatibilitet mycket ovanliga.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online