Myelodysplasi, eller myelodysplastiskt syndrom (MDS), är en grupp sjukdomar som orsakas av att benmärgen inte fungerar som den ska. Benmärgen är den mjuka vävnaden i mitten av benen som ansvarar för produktion och underhåll av blodceller. Dessa celler – från röda och vita blodkroppar till blodplättar – styr många av kroppens livsviktiga funktioner. Det är därför viktigt att ställa diagnos på MDS innan det leder till allvarligare tillstånd.
MDS stör produktionen av blodceller i benmärgen när de fortfarande befinner sig i sitt stamcellsstadium. Genom att mutera stamcellerna gör MDS att benmärgen producerar färre blodceller, och de som bildas är ofta missbildade och oförmögna att fungera normalt. Denna störning av blodcellerna gör kroppen mer sårbar för en rad andra sjukdomar, varav många kan bli livshotande över tid.
MDS är inte smittsamt och kan inte heller ärvas. Vissa fall tros orsakas av långvarig exponering för bensen eller strålning. Även kemoterapi anses kunna ligga bakom en del fall av sjukdomen. Andra faktorer som har pekats ut är inandning av sporer från svartmögel samt exponering för insektsbekämpningsmedel. Alla dessa faktorer kan bidra till att blodstamcellerna i benmärgen muterar. I många fall går det dock inte att fastställa någon enskild orsak.
Den viktigaste riskfaktorn för MDS är ålder: cirka 30 procent av alla fall inträffar mellan 60 och 70 års ålder, medan ungefär 60 procent inträffar mellan 70 och 80 års ålder. Fram till 50 års ålder är förekomsten högre bland kvinnor, men efter 50 år drabbas fler män. Detta har väckt misstankar om att hormonella faktorer kan spela en roll för sjukdomens utveckling.
Svårigheten med tidig upptäckt av MDS är att sjukdomen nästan är symtomfri tills den hunnit utvecklas till ett allvarligt stadium. De defekta blodcellerna stör dock kroppens processer på sätt som blir märkbara. Bristen på röda blodkroppar innebär att mindre syre transporteras runt i kroppen, vilket leder till andnöd och trötthet vid fysisk ansträngning. Syrebristen kan också leda till anemi, alltså blodbrist. Bristen på vita blodkroppar försvagar immunförsvaret, vilket gör att den drabbade är mer mottaglig för infektioner och andra sjukdomar. MDS kan dessutom orsaka spontana blödningar, särskilt från tandköttet.
Regelbundna blodprover kan hjälpa till att upptäcka MDS, liksom en benmärgsbiopsi som visar benmärgens tillstånd. Om diagnosen ställs är den mest effektiva behandlingen en benmärgs- eller stamcellstransplantation med en lämplig donator. Donatorn kan vara autolog, vilket innebär en transplantation från patienten själv; syngeneisk, det vill säga en enäggstvilling; eller allogeneisk, en annan kompatibel givare. Symtomen på MDS kan lindras – men inte botas – genom blodtransfusion eller läkemedlet erytropoietin, som stimulerar produktionen av blodceller i benmärgen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online