Sänkningsreaktion, ofta förkortat SR och internationellt känt som ESR (erythrocyte sedimentation rate), är ett vanligt förekommande blodprov. Provet tas med en nål upp i en tub med lavendelfärgad kopp som innehåller tillsatsen EDTA, vilket hindrar blodet från att koagulera. SR-testet mäter indirekt inflammation i kroppen och betraktas som ospecifikt, eftersom det inte kan ange var i kroppen inflammationen finns. Sänkan används därför nästan alltid tillsammans med andra prover för att ge en komplett klinisk bild.
När röda blodkroppar (erytrocyter) klumpar ihop sig till en pelarliknande struktur kallas det sedimentation. Detta beror på förändringar i plasmaproteinerna och sker normalt långsamt, eftersom friska röda blodkroppar inte bildar sådana pelare – så kallade rouleaux. Sänkningsprovet mäter i själva verket hur snabbt de röda blodkropparna sjunker till botten i ett antikoagulerat blodprov under loppet av en timme. Ju snabbare cellerna sjunker, desto högre blir SR-värdet.
Provet bygger på det faktum att inflammation orsakar förändringar i plasmaproteinerna som kan leda till att de röda blodkropparna sedimenterar. Proteinförändringarna gör att cellerna klumpar ihop sig, vilket gör dem tyngre och mer benägna att bilda rouleaux när provet placeras upprätt i ett provrör. Testet används oftast för att bidra till diagnos av artrit (ledinflammation) och arterit (kärlinflammation).
Onormala värden kan ses vid många olika sjukdomstillstånd. Förhöjda SR-värden ses ofta vid infektioner som lunginflammation, lupus, inflammatoriska sjukdomar, vissa cancerformer, förgiftning av tungmetaller samt vid hjärtinfarkt. Onormalt höga nivåer kan också förekomma vid reumatoid artrit och andra former av artrit, över- och underfunktion i sköldkörteln, gikt samt vissa typer av anemi (blodbrist). Som synes kan en mängd olika tillstånd ligga bakom ett förhöjt SR-värde.
Vissa omständigheter kan negativt påverka provsvaret. Om provet får stå i mer än 24 timmar innan analysen börjar SR-värdet sjunka. Omvänt börjar värdet stiga om provet förvaras i kylskåp – ett kyld prov bör därför alltid få nå rumstemperatur innan det analyseras. Graviditet, menstruation och vissa läkemedel kan också ge falskt höga värden. Ett högt antal vita blodkroppar, högt blodsocker eller sicklecellanemi är exempel på tillstånd som kan ge ett mycket lågt SR-värde.
Sänkan ska alltid tolkas i kombination med andra prover. Tester som CRP (C-reaktivt protein), blodstatus och andra allmänna screeningprover kan ofta tas samtidigt. Som alltid är det viktigt att rådfråga din läkare för att tolka resultaten korrekt. Hos kvinnor mellan 70 och 89 år kan extremt höga nivåer ibland ses utan någon uppenbar orsak. Kom ihåg att detta blodprov ensamt inte kan diagnostisera något specifikt tillstånd – det är snarare en del av en helhet av tester som kompletterar en fysisk undersökning och hjälper läkaren att ställa rätt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online