Ett fullständigt blodstatusprov, ofta kallat CBC (complete blood count), är ett vanligt blodprov som tas som del av en rutinmässig hälsoundersökning eller för att hjälpa till att diagnostisera sjukdomar. Endast ett litet blodprov behövs, och det måste samlas upp i ett rör som innehåller tillsatsen EDTA, vilket hindrar blodet från att koagulera.
Testet undersöker blodets beståndsdelar – röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar – och ger specifik information om storlek, form och antal hos dessa celler. Ett CBC ger dessutom information om nivåerna av hemoglobin och hematokrit i blodet, vilka vid låga värden kan vara tecken på anemi (blodbrist).
Varje CBC innehåller en räkning av vita blodkroppar, vilket hjälper till att diagnostisera sjukdomar och infektioner. Vita blodkroppar ökar i antal vid bakteriella infektioner, inflammationer eller allergiska reaktioner i kroppen. Om det totala antalet vita blodkroppar är högt söker läkaren efter en underliggande orsak.
Antalet vita blodkroppar är också användbart för att övervaka patienter som genomgår cancerbehandling, eftersom behandlingen ofta förstör vita blodkroppar.
Antalet röda blodkroppar ingår också i ett CBC, och höga eller låga värden tyder på olika tillstånd. Röda blodkroppar transporterar syre till kroppens vävnader och bortför koldioxid. Ett lågt antal kan därför innebära att patienten lider av anemi och inte får tillräckligt med syre till vävnaderna.
Ett högt antal kan å andra sidan tyda på flera olika tillstånd, bland annat hjärt- eller njursjukdom.
Hemoglobin och hematokrit följer oftast samma mönster som antalet röda blodkroppar. Låga nivåer är ofta tecken på anemi, medan höga nivåer kan tyda på uttorkning.
De röda blodkroppsindexen undersöker de enskilda röda blodkropparna med avseende på strukturella förändringar. De mäter cellernas storlek samt koncentrationen av hemoglobin och hematokrit i varje enskild röd blodkropp. Dessa resultat används vanligtvis för att avgöra vilken typ av anemi, om någon, som föreligger.
Ett CBC innehåller även information om antalet blodplättar i blodet. Eftersom blodplättarna främst är involverade i koaguleringsprocessen är deras antal mycket viktigt. En alltför hög nivå kan innebära att patienten löper risk för blodproppar, medan en alltför låg nivå kan innebära risk för kraftiga blödningar.
Onormala trombocytvärden kan också tyda på ärftliga sjukdomar, exempelvis lupus.
Differentialräkningen i ett CBC består av en närmare undersökning av de vita blodkropparna. Det finns fem olika typer av vita blodkroppar, och differentialräkningen fastställer hur stor andel av varje typ som finns i provet.
Detta kan vara kliniskt viktigt eftersom olika typer av vita blodkroppar ökar vid olika tillstånd. Allergiska reaktioner ökar nivån av eosinofiler, medan bakteriella infektioner ökar mängden neutrofiler och monocyter. Även om CBC vanligtvis utförs automatiskt av en maskin, granskar en högt utbildad laboratorietekniker ofta provet manuellt för att säkerställa resultatenas noggrannhet.
Försök aldrig att ställa diagnos själv baserat på dina blodprovsresultat. Det finns många möjliga orsaker till onormala värden i ett CBC, och om du inte känner till dem alla kan du oroa dig helt i onödan.
Kom också ihåg att det alltid finns en viss risk för laboratoriefel. Om du och din läkare bedömer att resultaten inte stämmer överens med ditt fysiska tillstånd bör testet upprepas.
Ett CBC är på inget sätt en slutgiltig diagnos av någon sjukdom eller något tillstånd. Läkaren använder det som ett diagnostiskt verktyg och behöver kombinera resultaten med en fullständig fysisk undersökning och din sjukdomshistoria innan en diagnos kan ställas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online