Blodproppar kan drabba vilken ven eller artär som helst i kroppen och orsakas av flera olika faktorer, exempelvis långvarig sängvila, nyligen genomgången operation, graviditet, långa flygresor, åderbråck eller ärftlig benägenhet. Symtomen varierar beroende på var proppen sitter, men vissa tecken är särskilt typiska för just vaden.
En blodpropp kan i värsta fall lossna och fastna i lungorna – ett tillstånd som kallas lungemboli. Det är ett akut och potentiellt livshotande tillstånd. Sök omedelbart vård om du får andnöd, snabb hjärtrytm, plötslig hosta eller bröstsmärta.
Djup ventrombos (DVT) orsakas av en blodpropp i de stora, djupa venerna i ben och lår. Typiska symtom är smärta i ett ben, ofta i vaden, förändrad hudfärg, svullnad, ömhet och en känsla av värme i benet. Smärta i vaden behöver dock inte betyda att du har DVT – det krävs vanligtvis att ett eller flera av de andra symtomen också finns.
Smärta i vaden vid gång kan tyda på ateroskleros, ett tillstånd där blodflödet i artärerna blockeras. Djup ventrombos ger också upphov till smärta i vaden. Även åderbråck, som beror på defekta klaffar i venerna, kan orsaka besvär i underbenet. Smärtan är då oftast inte skarp utan beskrivs snarare som en känsla av spänning, tyngd eller värk, enligt MedlinePlus.
Om du har smärta i vaden tillsammans med andra symtom som tyder på cirkulationsproblem kan läkaren utföra en enkel, icke-invasiv dopplerultraljudsundersökning. Andra undersökningar är flebografi, en röntgenundersökning av venerna, plethysmografi som mäter förändringar i blodflöde eller luftvolym i olika delar av kroppen, samt blodprov som mäter dina koagulationsfaktorer. Utifrån resultaten tar läkaren fram en behandlingsplan som passar dig.
Venös tromboembolism är ett samlingsnamn för både djup ventrombos (DVT) och lungemboli (PE). Båda är blodproppar, men DVT är ofta en föregångare till PE. När du använder dina vadmusklar drar de ihop sig och aktiverar klaffarna som pumpar blodet från venerna tillbaka till hjärtat. Fungerar inte klaffarna, eller svullnar venerna så att blodet rinner bakåt mot extremiteterna, samlas blodet i venerna och orsakar den smärta som är typisk för DVT, enligt Vascular Disease Foundation.
Djup ventrombos i sig är inte direkt livshotande, men det blir det om en propp lossnar och vandrar till lungorna. Enligt Vascular Disease Foundation dör över 60 000 människor varje år i lungemboli, vilket gör det till den tredje vanligaste orsaken till kärlrelaterad död. Ta alltid symtom som andnöd, bröstsmärta eller snabb hjärtrytm på allvar och sök vård direkt.
Du kan minska risken för blodproppar genom att röra på dig regelbundet, särskilt vid långa resor eller efter operationer. Träna vadmusklerna, drick tillräckligt med vätska, undvik att sitta stilla under längre perioder och följ läkarens råd om blodförtunnande läkemedel om du tillhör en riskgrupp. I vissa situationer kan även kompressionstrumpor rekommenderas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online