En blodpropp är en halvfast ansamling av klibbiga blodceller och fibrintrådar som bildas när ett blodkärl skadas. Proppen är livsviktig för sårläkningen – den täter det skadade kärlet och hindrar blod från att läcka ut. När kärlet har läkt ska proppen normalt lösa upp sig av sig självt.
Men ibland kan en blodpropp blockera blodflödet i en ven eller artär. Ett blockerat blodflöde kan leda till allvarliga, till och med livshotande komplikationer som hjärtinfarkt eller stroke.
Blodproppar delas in i olika kategorier. En trombos är en propp i hjärtat eller en propp som sitter fast på insidan av ett blodkärls vägg. En embolus stannar däremot inte kvar där den bildats utan vandrar med blodströmmen. När embolus når ett kärl som är för smalt för att passera fastnar den och kan orsaka akuta, svåra komplikationer. Vilka symtom som uppstår beror helt på var proppen fastnar.
En blodpropp som hindrar syrerikt blod från att passera genom en artär kan orsaka allvarlig skada på organ och vävnader. Konsekvenserna kan vara mycket dramatiska beroende på var proppen sitter. En propp i ögat kan exempelvis leda till bestående blindhet. Otillräckligt blodflöde innebär att området berövas syre – något som kallas ischemi. Smärta är oftast det första symtomet, men i slutändan kan funktionen i det drabbade området gå förlorad.
Proppar som blockerar blodflödet – och därmed syretillförseln – till hjärnan orsakar stroke. Symtomen brukar vara mest uttalade på motsatt sida av kroppen. Därför kan känselbortfall eller till och med förlamning uppstå i ena sidan av ansiktet, i ett ben eller i en arm. Talet påverkas ofta om proppen sitter i hjärnans vänstra halva. Andra symtom är svaghet, huvudvärk, synrubbningar och förvirring.
Proppar som hindrar blodflödet till hjärtat leder ofta till hjärtinfarkt, eftersom den del av hjärtmuskeln som berövas syre kan dö. Det första symtomet är vanligen smärta som börjar i bröstet och strålar ut mot armarna, ryggen och käken. Oregelbunden hjärtrytm, ökad puls och tryck över bröstet är ytterligare varningstecken. Andra symtom är andnöd, illamående, kräkningar och svimningskänsla.
Blodproppar i buken åtföljs av intensiv buksmärta, diarré och kräkningar. Om en del av tarmen berövas syre kan diarrén bli blodig.
En blodpropp som blockerar lungartären kallas lungemboli. Är embolus liten är andnöd ofta det enda tecknet. Symtomen vid lungemboli kommer plötsligt och liknar ofta en panikattack, med snabb andning och rastlöshet utöver svimning eller yrsel. Ett försök att ta ett djupt andetag kan utlösa skarp bröstsmärta.
Vid lunginfarkt, när lungvävnad har börjat dö, får den drabbade ofta feber, kraftig bröstsmärta och hostar upp blod. Symtomen vid lunginfarkt utvecklas långsammare än vid lungemboli – över några timmar upp till några dagar.
Precis som vid andra arteriella blodproppar är plötslig smärta och ömhet det första tecknet på en propp i ben eller arm. Smärtan kan vara lokaliserad, precis över ett blodkärl, och en dov, bultande känsla kan också förekomma. Lemmen kan bli varm, svullen och anta en blåvit ton. Svaghet, känselbortfall eller förlamning är också möjligt.
Venösa proppar hindrar blodet från att återvända till hjärtat. De uppträder oftast i armar och ben och ger smärta, svullnad, värme och rodnad.
Proppar som bildas djupare i venerna, vanligtvis i benen, kallas djup ventrombos (DVT). De är farligare eftersom de kan lossna, förvandlas till embolier och vandra vidare till hjärtat eller lungorna.
Ytliga vener kan bli inflammerade om de blockeras av en blodpropp. Detta kan ge smärta, men sådana proppar blir sällan embolier och orsakar sällan allvarliga komplikationer i andra organ.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online