Multipelt myelom är en blodcancer som drabbar plasmacellerna i benmärgen och som kännetecknas av onormalt höga halter av protein i blodet. Normalt producerar plasmacellerna proteiner som kallas immunglobuliner – en viktig del av kroppens försvar mot sjukdomar. Vid multipelt myelom blir plasmacellerna onormala, fungerar inte som de ska och förmår inte bekämpa infektioner. Med tiden ersätter de den friska benmärgen i skelettet.
Sjukdomen utvecklas ofta långsamt, och många personer märker inga symtom i ett tidigt skede. Nedan följer de vanligaste tecknen och symtomen på multipelt myelom.
Ett av de första symtomen på multipelt myelom är ofta värk i skelettet, orsakad av de onormala plasmacellerna i benmärgen. Smärtan kan variera från mild till svår och förekomma både i vila och vid rörelse. Starka smärtlindrande läkemedel, såsom opioider, används ofta för att lindra besvären. Hos många patienter har skelettet redan tagit allvarlig skada innan några symtom upptäcks. Armar, ben, skalle, ryggkotor och bröstkorg är de delar som oftast drabbas. Frakturer kan dessutom uppstå utan någon tydlig orsak, vilket beror på att de onormala plasmacellerna successivt bryter ner benvävnaden.
Eftersom de cancerframkallande plasmacellerna tränger undan de normala blodbildande cellerna i benmärgen utvecklas anemi (blodbrist). Det innebär att färre röda blodkroppar transporterar syre till kroppens celler, vilket leder till trötthet och orkeslöshet. Benmärgen producerar också färre blodplättar – de celler som stoppar blödningar. Därför kan patienter med multipelt myelom drabbas av blödande tandkött, näsblod eller blåmärken som uppstår mycket lätt, vilket ytterligare förvärrar blodförlusten.
När kalcium från skadade ben läcker ut i blodet stiger kalciumnivån i blodet. Ett förhöjt kalciumvärde kan ge ökad törst och täta urinträngningar, mental förvirring, förstoppning, aptitlöshet, illamående och viktnedgång.
Hyperviskositet innebär att blodflödet genom artärer, vener och kapillärer saktas ned, beroende på de stora mängder protein som utsöndras av de onormala plasmacellerna. Detta kan leda till ökad benägenhet för blåmärken, näsblod, suddig syn, huvudvärk och tarmblödningar. Njurarna kan också påverkas, eftersom proteinöverskottet belastar deras förmåga att filtrera blodet och avlägsna överflödiga salter, vätskor och avfallsprodukter på rätt sätt.
Patienter med multipelt myelom löper ökad risk för infektioner eftersom antalet vita blodkroppar – kroppens försvar mot smitta – minskar när de onormala plasmacellerna tränger undan dem. Vanliga följder är återkommande urinvägsinfektioner, njur- och hudinfektioner, samt bältros, lunginflammation eller bihåleinflammation. Eftersom de normala immunglobulinerna inte längre produceras försämras även kroppens förmåga att bekämpa infektioner.
Kontakta läkare om du upplever ihållande benvärk, ovanlig trötthet, återkommande infektioner eller andra av de beskrivna symtomen. En tidig diagnos förbättrar prognosen avsevärt, och enkla blodprov som mäter proteinhalterna i blodet kan snabbt ge viktiga ledtrådar om sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online