Anemi förekommer i allt från lindriga till livshotande former, och en av de svårare varianterna är hemolytisk anemi. Till skillnad från järnbrist handlar detta tillstånd inte bara om låg energi – vid hemolytisk anemi bryts de röda blodkropparna ner snabbare än benmärgen hinner producera nya. Ju tidigare tillståndet upptäcks, desto snabbare kan rätt behandling påbörjas.
Hemolytisk anemi kan ge symtom som ihållande trötthet, blekhet, gulaktig hud och ögonvitor (gulsot), mörk urin, yrsel, hjärtklappning och andnöd. Upplever du flera av dessa tecken samtidigt bör du kontakta vården för utredning.
Be din läkare remittera dig till ett laboratorium för anemitest. Vill du hellre gå direkt utan remiss kan du ringa ditt lokala labb och boka tid hos laboratoriepersonalen.
Låt därefter ta blodprov. Till skillnad från många andra blodprov kräver anemitestet ingen fasta eller andra särskilda förberedelser.
När resultaten kommer, gå igenom antalet röda blodkroppar och järnvärdena tillsammans med din läkare. Siffrorna visar om en anemi föreligger eller inte.
Boka ett så kallat retikulocytest om anemi har konstaterats och läkaren misstänker att orsaken ligger i benmärgens produktion av röda blodkroppar, snarare än i blodförlust eller kost.
Fråga också din läkare om utstrykningstester, där laboratoriet granskar antalet och kvaliteten på de röda blodkropparna i provet under mikroskop. Skadade eller oregelbundna blodkroppar kan tyda på hemolys.
Diskutera hur allvarligt ditt tillstånd är med din läkare om diagnosen hemolytisk anemi ställs. Tillståndet kan variera från lindrigt till livshotande, och graden avgör vilken vård som behövs.
Prata sedan om möjliga behandlingar. Kortisonbehandling och blodtransfusioner är två vanliga alternativ, men läkaren kan även överväga mer avancerade metoder, exempelvis stamcellstransplantation. När diagnosen väl är ställd hjälper all kunskap du samlar dig att öka tryggheten och känslan av kontroll över sjukdomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online