
Kompatibiliteten mellan blodtyper vid transfusion avgörs av flera faktorer som bygger på förekomsten eller avsaknaden av specifika antigener och antikroppar i blodet. De två viktigaste faktorerna är ABO-blodgruppssystemet och Rh-faktorn (resusfaktorn).
ABO-blodgruppssystemet bestäms av förekomsten eller avsaknaden av två antigener på de röda blodkropparnas yta: antigen A och antigen B. Utifrån kombinationen av dessa antigener delas människor in i fyra blodgrupper: A, B, AB och O.
Antikroppar mot de antigener som saknas finns naturligt i en persons plasma. En person med blodgrupp A har exempelvis anti-B-antikroppar i plasman, medan en person med blodgrupp B har anti-A-antikroppar.
Om en person vid transfusion får blod med inkompatibla antigener binder de egna antikropparna sig till dessa antigener. De transfunderade röda blodkropparna bryts då ner, vilket utlöser en transfusionsreaktion som kan bli allvarlig.
Rh-faktorn är en annan antigen som kan finnas på de röda blodkropparnas yta. Personer som har denna antigen är Rh-positiva, medan de som saknar den är Rh-negativa.
En person med Rh-positivt blod kan ta emot blod från både Rh-positiva och Rh-negativa givare. En person med Rh-negativt blod bör däremot normalt endast få Rh-negativt blod. Får en Rh-negativ person ändå Rh-positivt blod kan kroppen börja bilda anti-Rh-antikroppar, vilket kan orsaka komplikationer vid framtida transfusioner samt under graviditet.
Det är viktigt att komma ihåg att även andra faktorer kan påverka blodkompatibiliteten, till exempel mindre blodgruppsantigener, oregelbundna antikroppar och individuella reaktioner i immunsystemet. Därför genomförs alltid noggranna kompatibilitetstester innan en transfusion, för att säkerställa att det donerade blodet passar mottagarens blod och för att förebygga transfusionsrelaterade komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online